EU:s medlemsländer är allt annat än införstådda med kommissionens nya CAP-förslag. Mer flexibilitet är bra, men kopplingen till miljövillkor får häftig kritik. Det framgick under jordbruksministrarnas första egentliga reformdebatt i Bryssel under österrikisk ledning.
Agrarkommissionär Phil Hogans planer på att förenkla jordbrukspolitiken går inte tillräckligt långt. I stället riskerar kopplingen till nya miljö- och klimatkrav att bli en byråkratisk börda, kritiserade ministrarna.
Medlemsländerna var enhälliga om att kommissionens förslag medför inslag av förenkling, men befarar att det hela inte kommer att fungera. Särskild kritik riktades mot tillämpningen av ett övre stödtak, miljökoppling och definitionen av ”riktiga” jordbrukare.
Jordbrukare ska ägna sig åt jordbruk och slippa besvärliga regler. Jordbrukspolitiken ska vara användarvänlig, betonade mötets ordförande, Österrikes familjeminister Juliane Bogner-Strauss, som ersatte den föräldralediga jordbruksministern Elisabeth Köstinger.
Kritik mot miljökoppling
Den finländska delegationen anmärkte att gemensamma miljökrav bara kan fungera i frågor som berör alla delar av den europeiska unionen. Allt annat strider mot principen om subsidiaritet, framhöll Finland i ett dokument som fick stöd av de flesta delegationer.
Finland presenterade en gemensam ståndpunkt för tio medlemsländer om förändringsbehoven i förslaget. Länderna är inte beredda att acceptera kraven i sin nuvarande form som förutsättning för erhållandet av basstödet.
Den nu föreslagna modellen riskerar att bli alltför komplicerad. Målet uppnås smidigast genom att använda morötter som uppmuntrar jordbrukarna att genomföra miljöåtgärder, sammanfattade jord- och skogsbruksminister Juhani Leppä.
Bakom dokumentet står Finland, Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Rumänien. Länderna kräver att reglerna måste förenklas.
Frankrike, Beneluxländerna och Tyskland noterade att ambitionerna för miljöskyddet måste höjas i den kommande CAP-reformen. Men detta bör ske genom ekonomiska incitament och inte med skärpta krav.
Utan jordbrukarnas acceptans går det inte, påpekade den franska jordsbruksministern Stéphane Travert. Enligt Travert är en tvåårig övergångsperiod nödvändig för att förbereda den nya omställningen.
Kommissionens förslag till ett övre stödtak på 60.000 euro per gård förorsakade också en bred debatt. Den nederländska delegationen betecknade stödtaket som en mycket dålig idé som är svår att införa i praktiken.
Beräkningen av de avdragsgilla lönekostnaderna betecknas som en mycket komplicerad historia. EU:s medlemsländer kan inte backa upp ett obligatoriskt stödtak för att sänka direktstöden för stora gårdar, löd kärnpunkten i debatten.
Kommissionen försvarar sin linje
Agrarkommissionär Phil Hogan försvarade sig mot kritiken. Han påminde delegationerna om att medlemsländerna har förpliktat sig till mer klimat- och artskydd samt bättre hushållning med resurser.
Jordbrukarna måste efterkomma samhällets krav som en förutsättning för att ta stöden i anspråk. Nu kritiserar ministrarna villkoren för basstödet, som sist och slutligen är ett uttryck för ambitionerna i den kommande reformen.
Med frivilliga åtgärder kommer man ingen vart. Enhetliga miljökrav i hela unionen utesluter risken för snedvriden konkurrens. Alla länder som nu varnar för en åternationalisering av CAP borde de facto stöda gemensamma föreskrifter, sade Hogan.