Det drar ihop sig till en EU-omröstning om den nya gentekniken (NGT). Trots meningsskiljaktigheter mellan medlemsländerna, vill det spanska ordförandeskapet låta medlemsländerna ta ställning till ett kompromissförslag redan nästa vecka.
En majoritet av EU:s medlemsländer ställer sig numera positiva till de nya reglerna. Frågan har i långa tider bollats fram och åter inom EU. Nu hoppas kommissionen på en snar lösning, förutsatt att länderna är redo att ta ställning den 11 december.
Medlemsländerna efterlyser ett snabbt och positivt beslut, så att EU äntligen kommer till skott. Men flera länder är ännu skeptiska eller ryggar helt enkelt för en reform. Detsamma gäller också stora europeiska handelskedjor.
I ett brev till EU-kommissionen och EU-parlamentet varnar sju handelskedjor i Tyskland och Österrike för eventuella prishöjningar om den nya gentekniken skulle införas. Detta kunde initiera en inflation med stigande livsmedelspriser.
Kommissionen försvarar kursen
Det förefaller ändå som om EU-kommissionen skulle ha fått nog av flera års hopande och roende i de tveksamma medlemsländerna. Det visar också kommissionens resoluta uppträdande i samband med det förnyade tillståndet för glyfosat i EU.
Kommissionen drev igenom ett beslut trots en kompakt mur av motstånd i många medlemsländer. Enligt kommissionen måste Europa rusta sig för tuffare tider. Då minskar utrymmet och förståelsen för motståndarnas argument.
Tendensen att omvärdera gentekniken har påverkats av omfattande förändringar i samhället den senaste tiden. Konsumenterna tänker om i spåren av de senaste kriserfarenheterna med spårbara hot om brist på livsmedel.
Trycket på reformer fortsätter att öka. Genteknikens dåliga rykte inom jordbruket är i praktiken politiskt självförvållat. Den senaste tiden har opinionerna börjat vända, till och med i länder med ”grönt” inflytande, såsom Tyskland.
Någon självklarhet är trendvändningen emellertid inte. Den gröna tyska jordbruksministern Cem Özdemir uppmanades nyligen av några miljöorganisationer att förkasta den föreslagna förordningen om ny genteknik.
Tiderna förändras
Kriget i Ukraina, covid-pandemin och extrema väderfenomen har förändrat marknaderna. I denna situation har konsumenterna börjat uppskatta teknik som ökar skördarna, vilket tidigare har betecknats som oförenligt med ett hållbart jordbruk.
Sverige, Portugal och Nederländerna vill liberalisera användningen av NGT ännu längre än det spanska kompromissförslaget. Länderna anser att också ekologiska jordbruk borde tillåtas att odla NGT-grödor för att ge dem samma chanser som konventionella gårdar.
Förslaget har åtminstone hittills stött på motstånd av elva länder. Länderna vill bevara de ekologiska producenternas fortsatta rättigheter och trygga sektorns fortsatta förtroende hos konsumenterna.
Den ansvariga kommissionären Stella Kyriakides betonar betydelsen av en ny och modern teknik inom jordbruket. Kyriakides siktar på en överenskommelse före EU-valet i juni 2024 och lovar att i god tid införliva EU-parlamentet i processen.