EU-kommissionen bollar redan med ett lagförslag som ska öppna EU-marknaden för grödor som redigeras med hjälp av gensaxen Crispr-Cas och befrias från märkningsplikt. Planerna ska enligt uppgift offentliggöras i juli månad.
Det har dröjt länge, men nu går det tydligen fort. Efter tre år av intensivt samråd har EU-kommissionen färdigställt ett förslag till ny genteknik. Rent konkret gäller det reglerna för växtförädling med nya metoder som gensaxen Crispr/Cas.
Den tyska nyhetsbyrån DPA var först ute med nyheten. Planerna öppnar portarna för ett veritabelt teknikbyte från de föråldrade gentekniklagarna. Framöver ska praktiskt taget inga specifika regler gälla för nya växter som tillförs främmande genetiskt material.
EU-kommissionen hann inte ens officiellt presentera sitt lagförslag, innan det började läcka yt och spreds via pressbyråerna. Den officiella versionen saknas ännu men innehållet kommer knappast att förändras särskilt mycket.
EU vill främja uthålliga matsystem
Målet är att underlätta och snabba på förädlingen av växter som är motståndskraftiga mot sjukdomar, svåra klimatförhållanden och klimatförändringens följder. De nya metoderna ska framför allt bidra till uthålliga livsmedelssystem.
I praktiken blir det möjligt att avskaffa dagens krångliga och tidskrävande förfaranden för grödor som utvecklas med gentekniska metoder. Det kommer inte heller att finnas några generella märkningskrav.
De viktiga fältförsöken med tester i växthus och laboratorier blir lättare och snabbare att genomföra. I motsats till konventionella GMO-grödor får enskilda EU-länder inte förbjuda varken fältförsök, odling eller försäljning av växter som redigeras med NGT.
Den mest avancerade förändringen gäller NGT-grödor (NGT, New Genomic Techniques) inom kategorin mutagenes med genetiskt material som används i en genpool av en särskild typ.
Också cisgena grödor ska tillhöra denna kategori. Som välkänt exempel kan nämnas den potatis som utvecklas i nederländska Wageningen (NL). med resistensgener från vildpotatis. Sorten reducerar behovet av bekämpningsmedel med upp till 80 procent.
Alla NGT1-växter går dessutom att odla på konventionellt sätt, oavsett vilken metod som används. Växterna bildar helt vanliga mutationer. NGT1-växterna undantas från gällande gentekniska krav, enligt EU-kommissionens förslag.
I framtiden måste fältförsök med NGT1 endast registreras hos den behöriga nationella myndigheten. Tillståndsgivaren kontrollerar att NGT1-kriterierna faktiskt omfattar den respektive kategorin.
Om så är fallet kan försöken genomföras utan ytterligare förutsättningar. Det ska inte längre vara obligatoriskt att publicera rapporter om försök. I stället ska kommissionen utfärda sammanfattande rapporter.
Beslut inom 30 dagar
En lansering av NGT1-grödor på marknaden, antingen som utsäde för odling eller som livsmedel och foder, förutsätter framöver endast en registrering. EU-kommissionen och alla medlemsländer kopplas till den vetenskapliga granskningen.
Om de inlämnade handlingarna är fullständiga måste EU-kommissionen meddela om beslutet senast inom 30 dagar. Alla erkända och därmed godkända NGT1-produkter ska bokföras i ett allmänt tillgängligt register.
Enskilda medlemsländer får varken begränsa eller förbjuda odling och handel med NGT1. Några märkningskrav för livsmedel eller foder är inte planerade. Frön eller andra odlingsmaterial måste dock tydligt deklareras.
Denna information ska göra det möjligt för jordbrukare att välja mellan att odla konventionella grödor eller NGT1-växter. I ekologisk odling är NGT1-växter fortfarande inte tillåtna, vilket branschorganisationerna har verkställt.
För alla andra växter som föds upp med nya metoder som inte uppfyller NGT1-kriterierna gäller fortfarande alla bestämmelser i gentekniklagarna. Ingenting förändras vad gäller odling, godkännande och märkning för växter betecknade som NGT2.
Det kan fortfarande dröja innan den nya lagen för växter som uppstår via nya genomiska processer träder i kraft. Efter EU-kommissionens formella beslut måste EU-parlamentet och ministerrådet kopplas in. Det kommer knappast att ske utan häftiga debatter.