Mer än en miljon EU-medborgare har undertecknat en petition för ett grönare jordbruk och en avveckling av det kemiska växtskyddet fram till 2035. Kommissionen hänvisar till den gröna given, som medför en skärpt lagstiftning.
Frågan har aktualiserats av ett brett upplagt medborgarinitiativ med kravet att ”rädda bin och bönder”. Bakom uppropet står EU-medborgare och miljöorganisationer från många olika EU-länder. Initiativet kräver snabba åtgärder från Bryssel.
Alliansen för det europeiska initiativet omfattar mer än 140 icke-statliga organisationer inom bland annat miljösektorn, jordbruket och biodlingen. Visionen är en europeisk union där jordbruket bidrar till sysselsättning, hälsa och biologisk mångfald.
Det europeiska medborgarinitiativet lanserades 2018 och har sedan dess samlat underskrifter med krav på förbud mot syntetiska bekämpningsmedel inom jordbruket. Målet är ett totalförbud senast 2035.
Kommissionen måste reagera
Sedan 2018 har initiativet samlat in mer än en miljon underskrifter. Därmed måste kommissionen reagera och leverera ett adekvat svar. Enligt kommissionen är initiativet ett tydligt tecken på allmänhetens breda stöd för åtgärderna.
Å andra sidan levererar kommissionen ett tämligen försiktigt svar utan några som helst konkreta löften. Kommissionen hänvisar till EU-strategin från jord till bord och strategin för biologisk mångfald.
Andra påbörjade åtgärder i sammanhanget är EU-lagen om restaurering av natur, förordningen om hållbar användning av bekämpningsmedel samt översynen av EU-initiativet om pollinerare och slutligen EU:s kommande agrarpolitik efter 2023.
Kommissionen fastställer att förslaget till hållbar användning av bekämpningsmedel redan i sig är en ambitiös väg att minska riskerna i samband med användningen av kemiska bekämpningsmedel i EU.
Kommissionen har föreslagit att risken för och användningen av kemiska bekämpningsmedel i EU ska sänkas med 50 procent fram till 2030, inom definierade parametrar.
EU-länderna är splittrade
För att säkerställa att denna totala minskning uppnås på EU-nivå, kommer medlemsländerna att fastställa nationella minskningsmål. Nya åtgärder ska dessutom säkerställa tillämpningen av integrerat växtskydd.
Förslaget till lag om restaurering av natur kommer enligt kommissionen också att förbättra skyddet av pollinerare senast 2020 och ge naturen större plats i jordbrukslandskapet. Detta inbegriper övergripande mål för restaurering av jordbrukssystem.
Dessa åtgärder ska senast 2030 omfatta minst 20 procent av EU:s land- och havsområden och senast 2050 berörs alla ekosystem i behov av restaurering. Samtliga förslag har potential att bevara pollinerare på EU-nivå, fastställer kommissionen.
En stark kritik mot kommissionens planer kommer framför allt från EU:s medlemsländer. I dagsläget är det långtifrån säkert att förslaget till EU-förordning om växtskydd hinner träda i kraft i tid, före valet till EU-parlament nästa vår.
EU:s östliga medlemsländer och i synnerhet Polen har reagerat synnerligen misstroget på förslagen till förnyade regler för miljö- och växtskyddet. Polen kräver en förnyad konsekvensanalys och stöds av elva medlemsländer.