Mer än en tredjedel av djurtransporterna varar längre än åtta timmar och det är långtifrån självklart att normerna efterlevs. EU:s revisorer frågar sig om reglerna för djurtransporter förändras i rätt riktning.
Varje år transporteras miljarder nötkreatur, grisar, får, getter, fjäderfän och hästar till och från EU för avel, slaktuppfödning eller slakt. Både producenter och industrin försöker utnyttja regionala kostnadsskillnader i vinstsyfte.
I en färsk rapport uppmärksammar EU-revisorerna utmaningarna för EU:s beslutsfattare då reglerna för transporter inom kort ska ses över. Animalieproduktionen är ojämnt fördelad mellan länder och regioner, och gårdarna specialiserar sig.
Utvecklingen går dessutom mot färre, större gårdar och slakterier. Mot denna bakgrund strävar köttindustrin att minimera produktions- och slaktkostnaderna, maximera intäkterna och optimera stordriftsfördelarna.
Det sker oftast genom att utnyttja kostnadsskillnader mellan medlemsländerna. Dessa faktorer uppmuntrar till fler djurtransporter, eftersom transportkostnaderna endast står för en bråkdel av konsumentpriset på kött.
Långväga transporter av levande djur kan påverka djurens välbefinnande negativt, säger Eva Lindström, som ansvarar för revisionsrättens rapport. EU-lagstiftning tillämpas på olika sätt i medlemsländerna och det ökar risken att utnyttja kryphål.
Transportföretagen kan välja en längre väg för att slippa köra genom länder med strikt tillämpning av EU:s regler och stränga sanktioner. Regelbrott kan gynna producenter ekonomiskt, till exempel vid transport av djur som är i dåligt skick.
Konsumenterna spelar viktig roll
Revisorerna pekar också på alternativ till djurtransporter. En lösning vore lokala och mobila slakterier, varvid en del djurtransporter skulle bli överflödiga. Hanteringen skulle dessutom bli miljövänligare.
Konsumenterna spelar en viktig roll för att driva på förändringar. Enkäter tyder på att en del konsumenter är villiga att betala ett högre pris för kött, förutsatt att de får information om gott djurskydd.
Enligt revisorerna skulle bättre information underlätta konsumenternas medvetna köpval. De efterlyser ett bättre EU-system för djurskyddsmärkning, som parallellt skulle öka transparensen och harmonisera köttmärkningen.
I slutändan skulle förnyade regler bli en chans att främja strukturella förändringar mot en mer hållbar livsmedelsförsörjning. Därmed skulle producenter och konsumenter uppmuntras till uthålliga köpvanor.
EU:s beslutsfattare borde överväga att prissätta djurens lidande och inkludera det i transportkostnaderna och köttpriset. Uppgifterna om transport av levande djur i EU är fragmenterade och EU-kommissionen saknar en fullständig överblick.
Revisorerna anser att it-teknik och tekniska framsteg borde användas effektivare på detta område. Ett it-system för spårning av av levande djur på EU-nivå kan bidra till samlade uppgifter. Kameror och sensorer kan spåra förflyttningar av djur.
Transporterna har blivit kortare
Ett enskilt djur kan transporteras flera gånger under sin livstid. Grisar som slaktas i Tyskland är ofta födda i Danmark eller Nederländerna. Nötkreatur från Frankrike, Irland eller Litauen slaktas ofta i Spanien eller Italien.
Merparten av EU-handeln med levande djur sker per landsväg. Enligt tillgängliga uppgifter genomfördes 63 procent av djurtransporterna mellan åren 2017 och 2021 som korta transporter på upp till åtta timmar.
Andelen långa transporter utgör 33 procent medan 4 procent genomförs som särskilt långa transporter som sträcker sig över ett dygn.
Under de senaste åren har EU-befolkningen börjat bry sig mer om djurens välbefinnande. Många organisationer har uppmärksammat de bristfälliga förhållanden som djur kan utsättas för i samband med transporter. EU-parlamentet har inrättat en undersökningskommitté som granskar djurskyddet under transporter.
EU:s gemensamma jordbrukspolitik har hittills inte varit inriktad på djurs välbefinnande under transport. Kommissionen har för avsikt att föreslå reviderade djurskyddsregler före utgången av 2023, fastslår revisionsrätten.