EU-kommissionen överväger lättnader i vargens skyddsstatus. Inom kommissionen medger man att vargen har blivit en fara för boskapen och potentiellt också för människor i vidsträckta regioner.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen medger att koncentrationen av vargflockar har blivit en verklig fara för boskapen och potentiellt även för människor i vissa europeiska regioner. EU ska därför förstärkt samla in data om problemen.
Von der Leyen har personliga erfarenheter av vargproblemet, sedan en varg rev hennes favoritponny Dolly till döds i samband med ett nattligt angrepp på den egna gårdsplanen. Den 30-åriga ponnyn överlevde inte angreppet.
Von der Leyen uppmanar nu lokalsamhällen, forskare och andra involverade personer att leverera all tänkbar information om vargfrågor till kommissionen före den 22 september. Data har redan börjat samlas in från experter och nationella myndigheter.
Sverige samordnar plan med Österrike
Vargen skyddas i hela EU av FFH-direktivet (flora, fauna, habitat) som antogs 1992. Vargskyddet är dessutom förankrat i Europarådets Bernkonvention från 1979, Nu utreder kommissionen olika undantag. Initiativ har också tagits i EU:s medlemsländer.
Österrikes jordbruksminister Norbert Totschnig har länge drivit en kampanj för att sänka vargens skyddsstatus i EU. Totschnig hade senaste vecka besök av sin svenska kollega, landsbygdsminister Peter Kullgren, för att diskutera problematiken.
I träffen deltog dessutom representanter från EU-parlamentet och intressenter inom jord- och skogsbruket. Under mötet enades ministrarna om positionerna för en gemensam handlingsplan som ska gestalta EU:s nya vargpolitik.
Mötet betraktas som ett startskott för en gemensam påstöt att förändra vargens status i EU. Länderna lägger fram en gemensam skrivelse med bland annat krav på en förnyad utvärdering av vargens stränga skyddsstatus, framhåller Kullgren.
Dessutom föreslår regeringarna att vargens status borde flyttas från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet. Länderna har redan tidigare framhållit att vargstammen borde inskränkas betydligt. Dagens läge håller inte måttet längre.
Den ökade vargstammen har skapat otrygghet för landsbygdens befolkning. En viktig målsättning är att bevara jordbruksmark med riklig biologisk mångfald, men vargarna har börjat angripa boskap och husdjur i södra Sverige där gårdarna ligger tätt.
Sverige och Österrike står inför stora utmaningar vad gäller vargpolitiken, därför söker länderna nu gemensamma lösningar på EU-nivå. Nästa steg blir att lägga fram initiativet för ministrarna i de övriga medlemsländerna, konstaterar Kullgren.
EU-länderna måste stå eniga
Ministrarna har kommit överens om en gemensam handlingsplan som ska läggas fram inför EU-kommissionen, EU-parlamentet, rådets roterande ordförandeskap och medlemsländerna. Parallellt uppmanas EU-kommissionen att skynda på planen.
Handlingsplanen siktar ytterligare till att skapa en europeisk arbetsgrupp som ska göra det möjligt att på ett smidigt sätt dela kunskap och erfarenheter mellan medlemsländerna. Bland annat ska spridning av DNA-analyser och metoder för utvärdering främjas.
Denna plattform ska bidra till ett snabbare utbyte av kunskap om vargpopulationernas utbredning, frekvens och relationsmönster. Tekniska frågor som gäller konstruktion av stängsel och liknande skyddsbestämmelser ska också samordnas.
I sitt meddelande på måndagen vidhåller kommissionen att vargen också framöver ska vara ”en integrerad del av Europas naturarv” inom ekosystemet. En reform av direktivet förutsätter en gemensam position hos miljöministrarna i alla 27 medlemsländer.
Enligt ett dokument som formulerades efter mötet framgår att det till dags dato finns 19.000 vargar i EU:s 27 medlemsländer. Enligt uppgift ökar vargstammen årligen med omkring 30 procent.