Den europeiska unionen har börjat förbereda en anslutning av Ukraina. Enligt rådets ordförande Charles Michel kan det gå vägen, om Ukraina gör sina läxor. Landet skulle bli den överlägset största mottagaren av jordbruksstöd med en fjärdedel av kakan.
Bryssel har börjat utreda konsekvenserna av ett eventuellt EU-medlemskap för Ukraina, rapporterar flera tidningar med Financial Times som källa. Ukraina skulle omedelbart bli den överlägset största mottagaren av EU:s jordbruksstöd.
En anslutning till den europeiska unionen skulle förutsätta omfattande reformer inom den europeiska jordbruks- och sammanhållningspolitiken. Kostnaderna vore enorma och skulle radikalt förändra EU:s budgetplanering.
Financial Times hänvisar till källor inom EU-rådet, där kalkylerna har börjat sammanställas. Ukraina skulle ha rätt till omkring 96,5 miljarder euro, enbart i form av jordbruksstöd inom en sjuårsperiod.
En fjärdedel av jordbruksstöden
Landet skulle lägga beslag på en fjärdedel av EU:s gemensamma jordbrukspolitik under perioden från 2021 till 2027. Frankrike är den hittills största mottagaren med en andel av 17 procent av stöden.
Proportionerna är hisnande. Ukraina har mer än 41 miljoner hektar jordbruksmark. En anslutning till den europeiska unionen skulle med ett slag utöka EU:s jordbruksareal med nästan en fjärdedel.
Enligt dokumenten från EU-rådet skulle den ekonomiska bördan med ett slag stiga till totalt 186 miljarder euro under den följande sjuårsperioden. Trots detta förväntar politiska observatörer att de formella förhandlingarna kan inledas redan i december.
Kommissionen föreslog redan i juni förra året att Ukraina skulle få status som EU-kandidatland. Startsignalen kunde ges redan i medlet av december, då stats- och regeringscheferna samlas i Bryssel.
Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har givit Ukraina erkänsla för landets stora framsteg inför en anslutning. I hennes linjetal i september meddelade hon att kommissionen ska börja granska olika politikområden inför utvidgningen.
Nästa jordbruksreform inom EU kan redan stå inför uppgiften att förbereda anslutningen av Ukraina, skriver den tyska webbsajten Agrarheute. Med Ukraina skulle EU bli en av de världens största tungviktare på den agrara världsmarknaden.
Å andra sidan kan spänningarna öka mellan Ukraina och EU:s östliga medlemsländer, som kan befara konkurrens från stora gårdar och producenter i Ukraina. Redan i dag är läget ställvis spänt i EU:s sydöstra hörn.
Mer information kommer i november
EU-kommissionen förväntas i november lägga fram en lägesrapport om Ukrainas förutsättningar till anslutning. Rapporten ska koncentreras på behovet av juridiska reformer samt granskning av korruption, penningtvätt och skyddet av minoriteter.
EU:s regeringschefer kommer dessutom att noga granska vilka konsekvenser en eventuell anslutning kunde få för EU:s jordbruks- och sammanhållningspolitik. Många av dagens nettomottagare av jordbruksstöd kunde plötsligt bli nettobidragsgivare till EU.
Medlemsländer som Tjeckien, Estland och Slovenien skulle byta sida och förlora utbetalningar från EU:s fonder för sammanhållning. Detta kan snabbt resultera i en skärpt kamp om fördelningen av EU-medel i regionen.
I en kommentar för Forbes medger Ukrainas jordbruksminister Dmytro Kuleba att jordbruket sannolikt blir det svåraste kapitlet i förhandlingarna om en anslutning till EU. Han tror emellertid att parterna når goda lösningar.