Extremt heta väderförhållanden, översvämningar och svår torka kan snart göra det svårare att bedriva jordbruk, till och med i delar av Europa. Värmeböljor har blivit vardag under somrarna. Meteorologer och klimatforskare varnar för konsekvenserna.
Sommaren 2023 var den hittills tredje varmaste och torraste i den tyska vädertjänstens statistik. Den globala uppvärmningen har redan nått mellersta Europa. Sedan 1990-talet noterar meteorologerna en massiv ökning av antalet värmeböljor.
Forskare och meteorologer samlades i slutet av september i Hamburg till den trettonde kongressen kring forskning av extremväder i Europa och världen. Långvariga värmeböljor har i växande utsträckning börjat plåga Europa, USA och Kina.
Meteorologerna varnar för en stark ökning av antalet värmeböljor i Tyskland och Europa. Nio av de tio varmaste åren i Tyskland sedan 1881 har uppmätts under de senaste två decennierna.
Massiva värmeböljor
I många regioner i Europa har utbredningen av värmeböljor ökat kännbart sedan 1990-talet. Norra Tyskland måste snart bereda sig på ett tillägg av upp till tio heta dagar per sommar. I de södra delarna av landet kan antalet heta dagar stiga till tjugo.
Samlade data visar att markfuktigheten har minskat kontinuerligt sedan 1961. En brist på nederbörd som samlas i marken under ett visst år, leder då till en situation där en normal nederbörd inte längre förmår kompensera underskottet påföljande år.
Meteorologerna betecknar 2023 som en vändpunkt inom klimatutvecklingen. Aldrig tidigare har den globala luft- och vattentemperaturen varit lika hög som detta år. Värmerekord och skogsbränder har avlöst varandra.
Experterna hänvisar till stormkatastroferna i Grekland, Bulgarien, Turkiet och Libyen. De internationella klimatforskarna varnar för en ytterligare uppvärmning med ökande väderrelaterade konsekvenser.
Värmeböljor, extrem torka, kraftiga skyfall och stormar ökar riskerna för människor och natur. I Tyskland har den årliga medeltemperaturen stigit med cirka 1,7 grader sedan 1881. Varje decennium har blivit varmare än det föregående.
Nya sensorer mot skogsbränder
Klimatförändringen genererar hett och torrt väder som genererar en ökande risk för skogsbränder. Vid kongressen för extremväder i Hamburg diskuterade forskare och brandexperter ett nytt varningssystem som reagerar på rök från skogsbränder.
Tekniken har utvecklats av uppstartföretaget Breeze Technologies. I stället för optik, analyserar det smarta systemet luftens sammansättning. Enligt utvecklarna sniffar tekniken sig fram till brandhärden.
Många små sensorer placeras över ifrågavarande skogsområde som ett rutnät. Sensorerna kontrollerar ständigt sammansättningen av gaser och partiklar i luften. En KI-algoritm analyserar luftblandningen och slår larm vid behov.
Enligt tillverkaren kommunicerar sensorerna ständigt med varandra och lokaliserar brandområdet med beaktande av vindriktning och -hastighet. Vid behov kan tekniken också alarmera brandkåren.
Breeze Technology samarbetar bland annat med Department of Homeland Secyrity i USA, där tekniken redan har installerats i diverse pilotprojekt. Tekniken testas också i Kanada och sydamerikanska regnskogar.