Europeiska konsumenter och forskare har tagit initiativ för att EU-kommissionen ska ompröva sitt beslut att klassa genredigering som GMO. Euroseeds generalsekreterare Garlich von Essen ser genredigering som ett nödvändigt verktyg för framtidens jordbruk.
Europeiska forskare och botanister har redan i ett år uttalat sig högt om följderna av att EU beslutat att klassificera genredigering, som gensaxar, som GMO. Nu har också konsumenterna vaknat och börjar uttrycka sin oro, säger Garlich von Essen.
– Det här är en oförliknelig situation. Unga människor står upp för genredigering efter att ha bekantat sig med ämnet. De ser sin framtid riskeras på grund av ett beslut de inte kan acceptera.
Studerande kräver ny behandling
Bland annat har europeiska studerande kommit med ett initiativ där de kräver att frågan tas upp på nytt i EU-kommissionen. Tidigare i år har forskare vid 120 europeiska institut uttryckt att EU:s förbud inte reflekterar aktuell kunskap inom forskningen.
– Många lovande europeiska förädlingsprojekt torkade ut när de plötsligt klassades som GMO. Nu rinner forskningspengarna till andra länder där metoden är tillåten.
Med genredigering kan man göra riktade förändringar i arvsmassan på en växt, och härma mutationer som förekommer i naturen. På så sätt kan man påverka växtens egenskaper. Enligt von Essen går det inte att se skillnad på om mutationen uppkommit genom genredigering eller på naturlig väg.
– Metoden borde särhållas från GMO där nytt DNA sätts in i växtens arvsmassa och en hybridnukleinsyra uppstår.
Enligt von Essen kunde genredigeringen vara ett svar på de problem jordbruket står inför.
– Växtförädling kräver tid. Det tar 8-15 år att få fram en ny sort, beroende på gröda. Vi har helt enkelt inte den tiden.
Klimatförändringen väntar inte, säger han. Därför borde alla tillgängliga verktyg kunna tas i bruk.
EU i minoritet
EU:s lagstiftning om GMO skiljer sig från den rådande uppfattningen i de flesta länder, säger von Essen.
– Där har lagen anpassats enligt nyare forskning, och geneditering anses inte vara GMO. Det gäller bland annat USA, stora delar av Sydamerika, Ryssland och Australien.
Kina och Kanada saknar ännu ett officiellt beslut, men i Kanada pågår diskussionerna aktivt.
– Europa är i minoritet. Vi sitter fast med en 20 år gammal lagstiftning. Samtidigt lever vi i en global värld som fungerar genom handelsavtal. Jag betvivlar att andra länder anpassar sina regler enligt våra när de vill exportera produkter.
Von Essen är tacksam över hur Finland förhållit sig till frågan.
– Under de senaste veckorna har Finland som EU-ordförandeland sett till att diskussionen om genredigering återupplivats inom EU-kommissionen.
De första diskussionerna har varit positiva, och kommissionen vill nu att en omfattande studie om genredigerade organismer ska utföras. Det tar däremot många år innan något konkret händer.
– Jag uppskattar att ett beslut kan komma tidigast 2023-24. Men det är vår sista chans. Om vi inte lyckas befarar jag att förädlingsföretagen hittar andra marknader att satsa på.
Von Essen befarar att de europeiska jordbrukarna skulle vara förlorare i processen.