Flera pågående projekt om sura sulfatjordar och underbevattning med kalksuspension presenterades på en fältträff i Risöfladan den 4 oktober. Deltagarna kunde också uppleva konkreta provtagningar och analyser på närhåll.
Sura sulfatjordar och det aktuella HaSuRiski-projektet var i fokus då det arrangerades fältträff nära Toby ås mynning i Risöfladan. I det direkta blickfånget fanns ett serveringstält med olika typer av kartinformation, en provtagningsgrop och ett par intilliggande stora jordhögar där bland annat uppskattningsvis flera tusen år gamla snäckor återfanns i den mörka myllan.
Det två och ett halvt år långa HasuRiski-projeket förverkligas i det här skedet i Åbo Akademis, Geologiska forskningscentralens, Finlands miljöcentrals och Yrkeshögskolan Arcadas regi fram till utgången av 2023.
Syftet med satsningen att kartlägga risker med sura sulfatjordar och belastningen av vattendrag. De utvalda pilotområdena finns vid Toby ås avrinningsområde och i Siikajoki i norra Österbotten.
– Utifrån tidigare forskningsrön fortsätter vi forska vidare om sura sulfatjordar. Tidigare har vi kartlagt var sulfatområdena finns rent geografiskt. Nu går vi in för att öka kunskaperna om olika förekommande typer av sura sulfatjordar och vilka skillnader det finns mellan dem, säger Peter Österholm, akademilektor i geologi vid Åbo Akademi.
– Graden av miljö- och vattendragsbelastning varierar mellan de olika typerna. Den här forskningen görs bland annat för att kunna bidra med underlag inför markplaneringsarbeten, säger Österholm.
Prototyp till digital sura sulfatjordar-app på gång
Markerna nära Toby ås avrinningsområde är för övrigt det största sulfatjordområdet i Europa. Jordbruksmarken i området är av ett ypperligt slag även om det inte saknas utmaningar till exempel med försurning av vattendrag.
– I den aktuella sura sulftatjord-forskningen använder vi oss av modellering istället för en provtagning som skulle vara oerhört omfattande.
– Ambitionen är också att skapa en prototyp till en app som kan förmedla information om sura sulfatjordar direkt till smarttelefoner. Vi samarbetar med Yrkeshögskolan Arcada som har expertkunskap inom AI (artificiell intelligens). Det kommer sedan att vara upp till någon annan aktör att utveckla appens kommersiella tillgänglighet, berättar Österholm.
– Apropå sura sulfatjordar handlar det inte bara om åkrar utan även om skogs- och tomtmark, påpekar i sin tur Mikael Blomqvist, dräneringstekniker på ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
– Genom dräneringar och täckdikningar kan man motverka oxidering i marker. Det är åtgärder som är jordbruksverksamheter till gagn och som minskar utsläppen. Jordbrukare som är intresserade av täckdikningsprojekt har möjlighet att ansöka om statliga stödpengar i form av investeringsstöd eller specialmiljöstöd, tillägger Blomqvist.
Under fältträffen kunde deltagarna observera skiftande jordskikt på närhåll nere i en provtagningsgrop – med exempelvis jarosit och rödskiftande järnoxid som mera frapperande avsnitt. I Geologiska forskningscentralens regi togs färska jordprover efter borrning till tre meters djup i marken.
Proverna analyserades och pH-värden mättes därefter i ett provisoriskt fältlaboratorium. Föga förvånande var slutresultaten ”sura” till sin karaktär. Halten av aciditeter var hög och även svavelhalten låg över genomsnittet. Detta signalerar samtidigt om ett klart behov av kalkning.
Kalksuspension har förbättrat vattenkvaliteten
Överlärare Pekka Sten från Vasa yrkeshögskolan (VAMK) redogjorde för det mångåriga Pro Precikem-projektet i Risöfladan där det handlar om att motverka försurning genom att sprida kalk genom underbevattning på åkermark.
– Projektet som har pågått sedan 2011 ger speciella forskningsmöjligheter och insikter på grund av dess långvarighet. Det omfattar 12 försöksrutor som till arealen är en hektar vardera och med plastfilmer i bruk. Försöken kördes igång efter att det hade gjorts nya dräneringar och täckdikningar i området. De föregående dräneringsarbetena utfördes på 1960-talet.
– Man har tillfört 800 kilo kalk och hundra kubik vatten per försöksruta och effekterna har varit fleråriga. Hittills har det i första hand fokuserats på närliggande vattendrags tillstånd och kvalitet. Det har under projektets gång kunnat konstateras att pH-värdena har förbättrats avsevärt med upp till två enheter, säger Sten.
Huruvida Pro Precikem får en fortsättning efter årsskiftet beror i huvudsak på finansieringsbiten. Hittills har inga nya pengar beviljats.
Pekka Sten utesluter inte att projektet kunde breddas framöver – genom undersökningar av kalkningarnas påverkan av erhållna skörderesultat. Att införa gödsling med kourin på försöksrutorna är också en tänkt förändring.
Andra aktörer i Pro Precikem är Yrkeshögskolan Novia, Åbo Akademi, YA i Österbotten och ProAgria Österbottens Svenska Lantbrukssällskap.
