Tilldelningen av jaktlicenser för älg har minskat i nästan hela landet. I Kust-Österbotten handlar det om en minskning på över 300 licenser, vilket oroar skogsägarna. Att licenserna nu utnyttjas är viktigt för att hålla stammen på en fortsatt skälig nivå.
– Jag måste säga att jag är aningen oroad över nedgången i andelen jaktlicenser på älg inför årets jakt. Det är frågan om en stor minskning och problemet är inte att ha för många licenser utan för få så att en tillräcklig jakt inte kan bedrivas, säger Bjarne Mara, skogsägarrepresentant i Kust-Österbottens regionala viltråd.
I fjol beviljades 1.490 jaktlicenser för älg och i år har de sjunkit till 1.173 i Kust-Österbotten. Inför jakten 2021 beviljades nästan 2.000 licenser för älg. Orsaken till minskningen är att älgstammen har krympt i nästan hela landet, enligt Jaakko Hautanen, viltplanerare på Finlands viltcentral, Kust-Österbotten.
– Jaktvårdsföreningar planerar älgbeskattning i sitt område utgående från den gemensamma uppskattningen av älgstammen efter fjolårets jakt. Licenssökare kan söka enligt planen eller enligt egen uppskattning och nu söktes det om färre licenser och viltcentralen beviljade utifrån det. Stammen uppskattas vara mindre och har inte varit så här liten på över tjugo år, säger Hautanen.
Målet har varit att sänka stammen
Han konstaterar att det har varit ett mål att minska älgstammens storlek. Inom Kust-Österbottens område finns tre olika älgförvaltningsområden, som har ett mål på 3-3,5 (RaPo-Po2) och 3,5-4 älgar per tusen hektar (RaPo-Po1 och 3).
– Vi har nu fått ner stammen genom avskjutningen till de mål som respektive älgförvaltningsområde har satt upp. Inom älgförvaltningsområdet RaPo Po1, dit Karlebynejdens jaktvårdsförening hör, är nu älgstammen på en nivå som är under målet. Så det är naturligt att det ansöks om färre licenser för älg än tidigare, förklarar Hautanen.
Bjarne Mara anser att jägarna har gjort en bra insats genom att minska på antalet älgar, som överskridit målen för älgtätheten i många år.
– Jägarna har gjort sitt, vilket är positivt med tanke på att vi i många år överskridit målen för älgtätheten. Men nu när vi har en bra situation tycker jag reaktionerna är lite märkliga. Nu känns det som att många tycker vi har för lite älg trots att vi nu är inom gaffeln för älgtätheten, säger han.
Orsakerna till att älgstammen minskar är flera. Förutom avskjutning har älgstammen också beskattats av varg. Ett tydligt sådant område är Närpesnejden som i fjol tilldelades 342 jaktlicenser för älg jämfört med 125 stycken i år.
– Vi har ett annat läge i dag på grund av varg, som ska ha mat varje dag. Förekomsten av varg har redan fått konsekvenser för älgjakten med hund och det är något som oroar inför framtiden. En annan förändring från förr är att vi i dag har fått in stammar av både vitsvanshjort och rådjur, konstaterar Mara.
Tätheten får gärna sänkas
Ur det perspektivet anser Mara och ÖSP, som företräder skogsägarna, att målen för älgtätheten gärna får sänkas ytterligare i framtiden. Målen för älgtätheten fastställs vart tredje år av det regionala viltrådet där skogsägarna, NTM-centralen och Finlands skogscentral är i minoritet.
– Unisont har vi länge krävt en sänkning av älgtätheten, men på grund av att jägarna är i majoritet i det regionala viltrådet blir vi inte hörda. När vi nu har också andra viltstammar än enbart älg som kan förorsaka skador i skogen anser vi att älgstammen kan reduceras ytterligare, säger Mara.
I Kust-Österbotten beviljades 1.088 jaktlicenser för vitsvanshjort, en stor sänkning jämfört med i fjol.
– Det är också viktigt att licenserna för vitsvanshjort utnyttjas, konstaterar han.
Mara poängterar vikten av att utnyttja de licenser som finns så att älgstammen inte blir för stor områdesvis. Att hålla stammen jämn är en utmaning, men det är viktigt att eftersträva.
– Märker man att det i ett område fortfarande finns mycket älg trots att licenserna har utnyttjats är det viktigt att använda så kallade hyllicenser. Jägarna ska inte vara rädda för att utnyttja den möjligheten, säger Mara.
Enligt Hautanen har jägarna beskattat stammen enligt de uppsatta målen – och det är något som man tänker fortsätta med.
– Jägarna får positiv respons från olika intressegrupper för att de har gjort ett bra jobb de senaste åren. Inom viltförvaltningen fortsätter vi följa de uppsatta målen, säger han.