När Åland fick sin självstyrelse för 100 år sedan var bondekåren en ryggrad i det åländska samhället. Så vad passade bättre än att Ålands hushållningssällskap i tisdags firade sitt 100-årsjubileum fem veckor före självstyrelsens officiella festdag den 9 juni.
Årsmötet med efterföljande middag på anrika restaurang Nautical Club inleddes med ordföranden Carin Holmqvists sammanfattning av de första åren.
Redan när Delegationen för Ålands lantmannagillen för 100 år sedan bildades som takorganisation för de lokala lantmannagillena var studieresor och utbildning i fokus. På 40-talet var delegationen också pådrivande för att börja med rådgivning om äppelodling.
Numera utgör fruktodlingen tillsammans med husdjur samt specialodlingar med tyngdpunkt på lök, chipspotatis och grönsaker det åländska jordbrukets ”tre jämnstarka ben”, som det heter i den duplicerade 25-årshistorik som fanns tillgänglig för mötesdeltagarna.
Den nyaste historiken har skrivits av frilansjournalisten Helena Forsgård. En av de intervjuade där är Yngve Österlund, som avtackades med blommor när han nu lämnar styrelsen och efterträds av Jon Lindeman, som odlar äppel i Finström Västanträsk.
– Äppelodlingen har blivit en hel vetenskap och hushållningssällskapets rådgivning är helt ovärderlig för oss, kommenterar Österlund, som också varit fruktodlarföreningens ordförande.
Trogen köpare
Redan på 80-talet föreslogs att hushållningssällskapet skulle ta över den lantbruksrådgivning som då sköttes av landskapsanställda tjänstemän. Fortfarande är pengar från landskapet en viktig finansieringskälla, men målsättningen har länge varit att successivt få mera betalt för sällskapets service och tjänster.
Till de enligt historiken ”trogna köparna av sällskapets tjänster” hör Trygve och Inger Marie Sundblom som specialiserade sig på mjölkkor när paret 1995 tog över hans hemgård i Geta Möckelgräs. De har bland annat anlitat sällskapet för semineringar, provtagningar av gräs och spannmål samt för tjänster som hörde till kokontrollen.
Sedan det blev klart att deras barn inte vill driva gården vidare satsade paret målmedvetet på att ta fram en mjölkbesättning med högt avelsvärde och i höstas sålde de sina kor till mjölkbönder i Pargas och Österbotten.
Trygve som var med på tisdagens jubileumsfest har nu i vår bland annat jobbat som arbetsledare inom skogsplantering.
– Inte kan man ju vara sysslolös, kommenterade Trygve Sundblom som också haft ett starkt engagemang inom andelslagsrörelsen både som ordförande för Ålandsmejeriet ÅCA samt Ålands andelsslakteri, som lades ner på 90-talet när Åland visade sig för litet för två slakterier.
Drev jordbruk på 240.000 hektar
Mötesdeltagarna fick också en ställvis häpnande inblick i hur det kan går till att driva jordbruk i verkligt stor skala.
Lantmästare Sture Gustavsson, som är gammal bekant till hushållningssällskapets vd Magnus J Stark, berättade hur han efter EU-medlemskapet för finansmannen Jan Stenbecks räkning gjorde ett ekologiskt jordbruk på över 600 hektar lönsamt i Sverige innan han som nästa steg utvecklade ett betydligt större jordbruksföretag i Polen.
Senare fick han ansvaret för att driva ett jordbruk på närmast ofattbara 240.000 hektar i Ryssland. Det engagemanget avvecklades ett par år innan ryssarna invaderade Krimhalvön i Ukraina.
– Ryska jordbruksexperter är väldigt specialiserade inom snäva fackområden. En agronom kan ha nästan vetenskapligt kunnande om växtodling, men vet ingenting om ekonomi, förklarade Gustavsson.
”Enklare och billigare” när riskerna blir större
En annan erfarenhet från Ryssland var att ”man får aldrig slappna av”. Det finns uppenbara risker att anställd personal inte sköter arbetet tillräckligt noggrant och ansvarsfullt.
Med de väldiga produktionsvolymer som det handlade om i Ryssland är man enligt Gustavsson ”extremt okänslig” för prisfluktuationer på marknaden, men som lantbrukskonsult med eget företag i Sverige rekommenderar han jordbrukare att flytta fokus från produktionsvolymer till lönsamhet.
Hans viktigaste råd i ett läge med stigande kostnader är att göra saker ”enklare och billigare”.
– Det går att tjäna pengar utan att satsa så mycket. Men man ska vara medveten om att riskerna ökar med en jobbig kostnadsnivå.