Svin9
Kastrering av galtgrisar är en åtgärd som man gärna avstår ifrån. ARKIVFOTO
Jordbruk

Förekomst av galtlukt kan
motverkas genom utfodringen

Snellmans Köttförädling Ab och Hankkija Oy har tillsammans undersökt utfodringslösningar för att minska risken för lukt i köttet vid uppfödning av galtgrisar. Förekomsten av skatol, som förorsakar galtlukt, kan minskas betydligt med hjälp av en utfodring som optimerats för galtgrisarnas slutuppfödning.

– En utfodring som planerats specifikt för galtgrisarnas slutuppfödning halverade halten skatol i späcket jämfört med kontrollutfodringen, berättar Kirsi Partanen, utvecklingschef för Snellmans dotterbolag Figen Ab.

Härvid minskade andelen svinkroppar som översteg skatolhaltens gränsvärde på 0,2 µg/g märkbart, från 14 till 3 procent. Utfodringens inverkan på halten androstenon var liten, den kan däremot påverkas genom djuraveln.

Vid Figen Ab:s teststation i Längelmäki har galtar uppfötts redan i 15 år tid inom ramen för Figens avelsprogram för finländska svinraser. Detta har gett mycket värdefull information om uppfödningen av galtgrisar, deras beteende, näringsbehov och utfodring samt köttkvalitet. Tillsammans med Hankkijas urval av foderråvaror och kännedom om deras näringsvärden skapades härigenom en god grund för projektet att lyckas.

– Låg proteinhalt hos fodret och fermenterbara kolhydrater som energikälla till tarmbakterierna minskar uppkomsten av skatol i tjocktarmen. Fiber förkortar dessutom fodrets uppehållstid i tjocktarmen och minskar således uppsugningen av skatol, berättar produktutvecklingschef Satu Valkama från Hankkija om utfodringens inverkan på uppkomsten av galtlukt.

Resultaten från Snellmans och Hankkijas gemensamma utfodringsförsök är lovande och uppmuntrar till att fortsätta utvecklingen av utfodring för uppfödning av galtgrisar.

– Vår målsättning är att utveckla en i huvudsak på inhemska foderråvaror baserad sojafri utfodring, som säkrar galtarnas goda tillväxt, köttighet och köttkvalitet, och dessutom lämpar sig naturligt även för spannmål-koncentratutfodring, berättar Kirsi Partanen.

Resultaten från undersökningen presenterades för producenterna på Snellmans svinseminarium i Seinäjoki.

Galtlukt – vad handlar det om?

Galtgrisar kastreras för att det inte skall uppstå galtlukt som upplevs obehaglig i köttet. Galtlukten utvecklas i köttet hos en del galtar när de uppnår könsmognad.
Galtlukten förorsakas av androstenon-feromon som utvecklas i testiklarna och skatol som produceras av tjocktarmens mikrober, vilka kan ansamlas i svinens fettvävnader.
Galtlukten framkommer när köttet tillagas och luktframkallande föreningar ändras till en flyktig form. Alla kan inte känna igen lukten av androstenon, men de flesta upplever lukten av skatol som obehaglig.
Gränsvärden för luktfel i griskött anges till 1,5 µg androstenon eller 0,2 µg skatol och de båda förstärker varandras inverkan på köttets lukt.
Kastrering av galtgrisar är en åtgärd som man gärna avstår ifrån, eftersom den försvagar grisarnas välmående. Det behövs ändå utfodrings- och skötselmässiga metoder genom vilka uppkomsten av galtlukt i köttet kan motverkas redan under galtgrisarnas uppväxttid.