MTK och SLC har publicerat uppdaterade scenarier och uppskattningar av utsläppsminskningar i sin färdplan för jordbrukets koldioxidsnålhet. Uppdateringarna baserar sig på arbetet med klimatfärdplanen från 2020. Naturresursinstitutet Luke har svarat för de vetenskapliga utredningarna i den uppdaterade färdplanen.
Arbets- och näringsministeriet (TEM) gav olika sektorer i uppdrag att uppdatera färdplanerna för koldioxidsnålhet före sommaren 2024, och för jordbrukssektorns del tog MTK och SLC på sig arbetet.
Den breda färdplanen är indelad i tre rubriker: jordbruk och klimatåtgärder, kolmarknaden och jordbruk samt jordbrukets energianvändning och -produktion. Klimatfärdplanen från 2020 gav riktlinjer för det finländska jordbrukets klimatarbete, men den ständigt föränderliga verksamhetsmiljön skapade ett behov av att uppdatera färdplanens scenarier och uppskattningar av utsläppsminskningar.
– Finländska jordbrukare producerar mat från jord till bord samtidigt som de tar hand om miljön. Färdplanen för koldioxidsnålhet är nödvändig för att kunna utnyttja jordbrukets fulla potential och för att synliggöra den för andra intressenter. Färdplanen är en viktig vägvisare för hela branschen, säger MTK:s ordförande Juha Marttila.
Han betonar också att det inte är jordbruket ensamt som kan lösa det här.
– Ingen enskild sektor kommer att lösa klimatfrågorna på egen hand, men de kommer inte heller att lösas utan att alla gör sin del. Färdplanen innehåller omfattande beräkningar av konsekvenserna av olika åtgärder och med dem i åtanke måste man ha ett fast öga på framtiden. För den omfattande utredningen av situationen inom jordbruket har vi först och främst Naturresursinstitutet Luke att tacka, säger Marttila.
Jordbruk och klimat går hand i hand
Juhani Damski, kanslichef vid Miljöministeriet:
– Jordbruket och klimatet går hand i hand. Att anpassa sig till klimatförändringen är en viktig sak vid sidan av att bromsa själva klimatförändringen, säger han.
Sedan talar han överhuvudtaget om klimatvägkartor inom det här området.
– Från miljöministeriets horisont är det trevligt att se att olika branscher tävlar med varandra med klimat- eller kolsnåla vägkartor. Det är bra för lösningar och arbete inom det här området behövs.
Damski ger erkänsla åt MTK:s och SLC:s arbete.
– Ni har identifierat de kritiska punkterna, oavsett om det är fråga om odlingen på torvåkrar eller våtmarksodling, säger han.
Men enbart råd räcker inte till.
– Vi behöver också ett tvärfackligt samarbete med vilket man kan bygga upp strukturer för ersättning, logistik och fungerande system som sedan finns tillgängliga, i samhället och på gårdsnivå. Det här är en gemensam utmaning för oss alla, säger Damski.
Tre scenarier att gå vidare med
Heikki Lehtonen, forskningsprofessor vid Naturresursinstitutet Luke:
– Det finns tre scenarier för kolbindningen här. WEM, ett slags status quo där vi inte ens når till noll i nettoutsläpp, tvärtom har vi ett litet utsläpp, WAM1, där vi har en liten kolbindning och sedan WAM2, där vi har en högre kolbindning, främst tack vare att vi höjer skördenivåerna och effektiviteten, säger han.
Det här måste ske så att det är lönsamt och sporrande för lantbrukare betonar Lehtonen.
– Speciellt WAM2 har ambitiösa mål för kolbindningen och då får vi kännbara resultat. Vi vet inte ännu hur den så kallade kolmarknaden kommer att se ut, men någon måste betala det hela, säger han.
Sannolikt kommer vi att få en modell med en kombination av offentlig finansiering och någon slags finansiering från den under bildning varande kolmarknaden. I ett globalt perspektiv är kolmarknaden och kolkrediter överlag en miljardbusiness, frågan är hur det här går att applicera på jord- och skogsbrukssektorn.
Lönsamt lantbruk krävs
Anton Broända, mjölkproducent från Nedervetil i Kronoby, hade en taltur vid tillfället.
– Vi är den yrkesgrupp som snabbast märker av klimatförändringen. Enbart ett lönsamt lantbruk kan arbeta mot klimatförändringen stå som garant för kolbindning och nya odlingsmetoder, säger han.
Broända fortsätter med att påpeka att han behöver produktiva vallar för sina mjölkkor och att han kommer att odla dem oavsett.
– Biogasproduktionen kan vara central i framtiden. Man måste ändå komma ihåg att vall till biogas inte får konkurrera med foderproduktionen. Vallen till biogas ska vara av hög kvalitet med högt energiinnehåll, säger han.
Avslutningsvis talade Broända om vikten av god djurhälsa, olika nya energiformer samt den utmaning som EU:s förbud mot förbränningsmotorer från och med 2035 kommer att utgöra.
Viktigt faktabaserat utredningsarbete
Med hjälp av scenarier kan man bedöma hur effektiva olika åtgärder är. För färdplansarbetet är det viktigt att ha en övergripande bild av sektorn som helhet.
– Alla satsningar på jordbrukets klimatarbete måste beakta och stöda jordbrukarnas lönsamhet på gårdsnivå. MTK:s och SLC:s uppdaterade klimatfärdplan ger redskapen för ett framsynt och konkret klimatarbete. Jordbrukarna står för sin del bara samhället ställer upp med tillräckliga möjligheter, säger SLC:s centralförbundsordförande Mats Nylund.
Vid lanseringen av den uppdaterade färdplanen den 20 augusti framhölls särskilt behovet av olika utredningar. Arbetet med koldioxidsnålhet inom de olika sektorerna bygger på frivillighet. I det arbete som arbets- och näringsministeriet har inlett har sammanlagt 14 sektorer uppdaterat sina färdplaner för koldioxidsnålhet.
– Det här är en effektiv väg att gå framåt, betydligt effektivare än demonstrationer eller traktormarscher. Det finns tid och plats för dem också, men det här är effektivare och mera pragmatiskt. Färdplanen för koldioxidsnålhet är ett politiskt redskap som ska användas och det gör vi. I den visar vi med stöd av fakta konkret vad som kan göras, säger Nylund.