Luontoarvot Webben
Luontoarvot.fi är en marknadsplats, där man kan köpa och sälja naturvärden.
Tema

Förordning för frivillig ekologisk
kompensation väntas skapa
naturvärdesmarknad

En ny förordning om frivillig ekologisk kompensation fastställer regelverk kring hur markägare skall kunna producera naturvärden och sälja dem till aktörer som vill kompensera för försämringar de förorsakat i naturen. Förhoppningarna är att en naturvärdesmarknad skall kunna uppstå. En sådan marknadsplats är Luontoarvot.fi som håller på att utvecklas av MTK.

Miljöministeriet har givit en ny förordning om frivillig ekologisk kompensation. Förordningen trädde i kraft 15 september och utgår från den nya naturvårdslagen som beskriver ett frivilligt kompensationssystem för aktörer som i sin verksamhet försämrar naturvärden, och en möjlighet för producenter att sälja kompenserande naturvärden.

I regeringsprogrammet finns även en skrivelse om att den frivilliga ekologiska kompensationen bör utvecklas av regeringen genom att ”förtydliga regleringen med godkända gemensamma kriterier och genom att möjliggöra tillämpning av kompensation som en del av miljötillståndsprocessen”. Miljöministeriets nya förordning skall uppnå denna målsättning.

– Från markägarens synvinkel är det centrala med det här redskapet att det skapar ett ekonomiskt incitament för markägare att använda sina fastigheter för att producera naturvärden. Sporren ligger i att det skall uppstå en efterfrågan för de här naturvärdena, vilket gör att markägaren kan realisera sin produktion i pengar. Vi förväntar oss att tydlig praxis och reglering skall skapa ett intresse.

Det säger Olli Ojala som är miljöråd på miljöministeriet. Ojala tillägger att de nya spelreglerna också skapar tydlighet för den aktör som orsakar försämringen som skall kompenseras. Mekanismens frivillighet betyder att den som orsakar försämringen nu har möjlighet att kompensera fullt ut.

Hur naturvärden definieras, produceras och säljs

Enligt den nya förordningen bedöms ett områdes naturtillstånd enligt tio klasser mellan 0 som avser ett område som förlorat sitt naturtillstånd, och 1 som avser ett område där naturen befinner sig i naturtillstånd eller ”därmed jämförbart tillstånd”. På detta sätt kan motsvarigheten i fråga om naturvärden jämföras. Motsvarigheten bedöms enligt hektar med naturvärden, som är både en kvalitativ och kvantitativ enhet, och som räknas enligt områdets areal multiplicerat med tillståndet för naturvärdet.

– Det betyder att en hektar naturtyp som är i naturtillstånd är värd en naturvärdeshektar. Om den förlorat hälften av naturvärdet så är det fråga om en halv naturvärdeshektar. Om ett område exempelvis genom något projekt försämrats från 0,7 till 0,3 naturvärdeshektar skall en kompensering ske genom att köpa naturvärden på åtminstone 0,4 naturvärdeshektar, berättar Ojala.

Bedömning av motsvarighet i fråga om naturvärden är lättast om det området som försämras och förbättras är av liknande karaktär. Beräkningsmetoderna dras ännu med ovisshetsfaktorer som enligt Ojala dock kommer att åtgärdas allt efter att erfarenhet om hur naturen återhämtar sig ackumuleras.

Ojala poängterar att det också är viktigt att förbättringsåtgärderna är gjorda innan de kan räknas till godo. Naturvärdesproducenterna uppmuntras därför att göra förbättringar som får utveckla sig maximalt.

– Den beräknade tiden för naturvärdena att utveckla sig varierar beroende på naturtyp och åtgärder. Om producenten exempelvis gjort förbättringar som utvecklas under sju år kan denne sälja den maximala naturvärdeförbättringen efter denna tid. Om försäljningen sker före sju år löpt ut får säljaren mindre eftersom naturvärdena då ännu är i process att förbättras mot det maximala. Det lönar sig att investera i åtgärder som snabbt leder till maximal nytta så att markägaren kan sälja naturvärdena i ett tidigare skede.

Markägare som vill producera naturvärden skall göra upp en kompensationsplan gällande produktionen, varefter NTM-centralen ger ett utlåtande om planen och de naturvärden som producerats. Därefter förs planerna in i ett digitalt register, där aktörer som orsakat försämringar kan söka kompensationsobjekt. NTM-centralen kontrollerar slutligen att kompensationen motsvarar försämringen.

En ny marknadsplats för naturvärden

Med den nya förordningen är förhoppningarna att en marknad för ekologisk kompensation skall uppstå inom ramarna för de officiella kriterierna. Men även fristående privata projekt har tagit fart.

Seppo Niskanen som är fältchef på MTK har varit med om att utveckla tjänsten Luontoarvot.fi som är en ny marknadsplats för frivillig naturvärdeshandel. Han förklarar:

– Vi vill vara med och föra fram naturens biologiska mångfald och vill därför utveckla marknaden för naturvärdeshandel. Genom Luontoarvot-konceptet kan markägarna utvidga sin inkomst medan naturens mångfald förbättras genom finansiering från privatpersoner och företag.

Utvecklingsarbetet är ännu i ett tidigt skede.

– Vi har publicerat en betaversion som är en väldigt enkel typ av anslagstavla där man kan publicera annonser för köp och försäljning av naturvärden. Vi håller på att utveckla tjänsten och bedöma hur vi kunde bygga upp ett verifieringssystem och färdiga avtalsmallar. Det finns redan annonser i tjänsten, och vi försöker nu avgöra hurdana objekt skogsägarna vill sälja, och hurdana objekt köparna är intresserade av. När en marknad uppstår formas så småningom också en prisnivå.

Enligt Niskanen stöder Luontoarvot-tjänsten den lagstadgade ekologiska kompensationen, vilket miljöministeriet noterat genom att identifiera tjänsten som en frivillig marknadsplats. Han framhäver vikten av att skapa en marknad då samhällets finansieringsmöjligheter är begränsade samtidigt som det behövs en större finansieringsbas. Därmed ser Niskanen stora möjligheter för tjänsten att nå ut till olika producenter och köpare.

– Exempelvis kunde en privatperson som i sin vardag inte kan göra naturarbete mot ersättning köpa en egen knipholk eller ett skyddat skogsområde. Maskinentreprenörer som är specialiserade på restaureringsåtgärder har möjlighet att sälja sina tjänster på marknaden. Så vi ser också marknadsplatsen som en tjänsteproducent.

Enligt Niskanen har markägare från olika håll i Finland hört av sig i diverse frågor, så intresset verkar finnas.

– När vi får feedback från fältet gällande vad som skulle behöva utvecklas så fokuserar vi på den. Idealet är att köpen i sin helhet skulle kunna göras i tjänsten – då har vi nått vårt ultimata mål.