För drygt åtta år sedan inleddes en förrättning av cirka tusen åkermark i Oravais. Nu är arbetet med nyskiftet snart klart. De aktiva jordbrukarna har fått enhetligare skiften, förbättrad dränering samt också bättre vägar.
– Det känns skönt att vi har kommit så här långt för det har varit en lång process. Jag känner till området mycket bra och det är hög tid att dräneringen nu har kunnat förbättras. Merparten av de cirka 120 markägare som berörs tror jag är rätt nöjda med resultatet, säger Bjarne Andersson.
Bjarne Andersson från Kimo har i egenskap av dräneringstekniker varit med och planerat en förrättning av mark – nyskifte – i Oravais. Cirka tusen hektar berörs i områden som bland annat Öskatan, Rutorna, England och Österby.
Leif Hägglund på Ab Furulund har renritat kartorna och beräknat kostnadsförslag medan Ossian Ahlnäs, lantmäteriingenjör, har huvudansvaret för projektet. Det är han som i samråd med markägarna omfördelat marken. Planeringen och arbetet har pågått i flera år.
– Det första mötet om ett nyskifte hölls kanske redan för femton år sedan. Men 2011 blev det officiellt ansökt till staten om att börja genomföra det. År 2015 inleddes arbetet med täckdikningen och nu börjar det vara på slutrakan, säger Andersson.
Nöjd med slutresultatet
Bredvid honom sitter Bengt Fridlund, jordbrukare med mark i ett av områdena som berörs. Han är nöjd med förrättningen som har bidragit till att hans odlingsmarker nu är enhetligare och koncentrerade till samma område.
– De här markerna, som är gröna på kartan, har jag fått till. Förr fanns en väg som gick genom skiftet men den har flyttats, likaså har en bäck grävts om så jag är riktigt nöjd. Med facit på hand hade jag tidigare sju basskiften – nu har jag endast två. Det underlättar odlingen med dagens maskiner och i dag är det viktigt att se över alla kostnader. Det finns ingen ekonomi att köra med harven på vägen, säger Fridlund.
Att genomföra ett nyskifte kräver stor delaktighet och Fridlund konstaterar att inte alla som berörs är nöjda.
– Men de flesta som visat ett missnöje är jordbrukare som inte längre är aktiva. De arrenderar ofta ut marken och har inte intresse i att börja investera i täckdikning, andra grävarbeten och nya vägar. Det är omöjligt att få det helt rättvist, men utgångspunkten är att skapa enhetligare och större skiften samt iståndsätta dräneringen, säger han.
Sämre och bättre skiften värderas olika i planeringen.
– Om någon får ett bättre skifte i utbyte kan arealen minska en aning. Alternativt om någon får bättre mark kan den bli tvungen att ersätta en summa för det. Det blir att jämka, förklarar Fridlund.
Själva arbetet på fältet har löpt på bra trots att de senaste åren har varit regniga.
–Vi har haft tur med vädret och i år har det varit ypperliga förhållanden. Därför tror jag att dräneringen också kommer att fungera ypperligt. Vi har planerat systemen så att det går att spola ur dem vid behov utan att gräva upp dem, berättar Andersson.
Berättigar till statsbidrag
Enligt förrättningsingenjör Ossian Ahlnäs är de största utgifterna som uppstår i samband med förrättningen täckdikningskostnaderna. Att säga ett exakt pris är också omöjligt innan arbetet är helt klart. Men han räknar brutto med cirka 3.000 euro per hektar.
– Markägarna får 40 procent i statsbidrag och 60 procent av kostnaderna ska således återbetalas till staten. Räknar man med 3.000 euro per hektar ska markägaren alltså återbetala 1.800 euro till staten, förklarar han.
Utöver det tillkommer vägbyggnadskostnader och fastighetsförrättningsavgiften.
– Avgifterna bestäms utifrån den arbetstid som går åt till förrättningen. Att veta den innan projektet är helt genomfört är omöjligt att säga. Gällande kostnaderna för vägarna är statsbidraget 60 procent. För fastighetsförrättningsavgiften erhåller markägaren dessutom 80 procent i statsbidrag, berättar Ahlnäs.
Andersson har lång erfarenhet av att planera förrättningar. År 1976 inleddes karriären som dräneringstekniker vid dräneringscentralen som senare uppgick i lantbrukssällskapet.
– Jag arbetade vid dräneringscentralen i 19 år, fram till 1995. Därefter var jag var tvungen att fokusera mera på arbetet som mjölkproducent, men vid sidan av har jag arbetat privat som dräneringstekniker. Under mina år torde jag ha planerat cirka 15.000 hektar mark, berättar han.
Trappar ner
Nuvarande projekt blir troligen hans sista. Ett projekt som också har betytt mycket för honom. Han var med om att förnya dräneringen på en del av samma skiften för fyrtio år sedan och på så sätt är cirkeln sluten.
– Dräneringen på många skiften är väldigt gammal och har tjänat ut sin roll. Det här är rostiga områden så fogarna har rostat, vilket har gjort att dräneringen inte har fungerat normalt. Nu var målet att göra allt i toppenskick och det är resultat som jag får lämna efter mig. Det känns mycket bra.
Han är också nöjd med det samarbete som han haft med jordbrukarna i Österbotten.
– Det handlar mycket om att skapa ett förtroende med jordbrukarna som genomför nyskiften. Att lyssna är viktigt. Jag är också mycket glad över att jag fick förtroendet att planera en del av det är projektet, säger han.
Och fortsätter:
– Men det här blir troligen det sista stora projektet jag planerar. Kanske jag är med i mån av möjligheter och planerar privat också i fortsättningen, men stora projekt tror jag inte jag tar mig an längre, säger han.