Jordbrukaren Henrik Nystén (1924-1974) i Degerby, Ingå hade inga arvingar och testamenterade sin egendom till Svenska kulturfonden. Idag sprider hans verk ringar på vattnet på den västnyländska landsbygden. Hans arv ger en avkastning på flera tiotusentals euro årligen direkt till det västnyländska jordbruket – men väldigt få känner till fonden.
Henrik Nysténs testamentsfond är en specialfond inom Svenska kulturfonden. Avkastningen från fonden ska användas till att befrämja det västnyländska jordbruket. I praktiken kan det innebära nästan allt som gynnar utvecklingen av jordbruket i regionen, bekräftar Matts Blomqvist som är Svenska kulturfondens ombudsman i Nyland.
Agrologutbildningen vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs hör till de regelbundna mottagarna, men också enskilda västnyländska jordbruksstuderande har möjlighet att få bidrag. Studerande på andra stadiet (till exempel Axxell i Brusaby) kan ansöka direkt ur fonden nu i september medan yrkeshögskole- och universitetsstuderande kan ansöka genom Svenska studiefonden i februari.
Även västnyländska lantmannagillen, landsbygdsföreningar och lantbruksorganisationer har goda möjligheter till understöd. Ändamålen kan exempelvis vara fortbildning som syftar till att förkovra lantbrukarnas kunskaper och i förlängningen utveckla lantbruket.
– Vi stöder gärna nytänk och utvecklandet av nya metoder inom jordbruket, säger Matts Blomqvist och tillägger att det är önskvärt att projekten också har andra finansiärer.
Fonden stöder inte privatpersoners investeringar. Däremot kan investeringar som gynnar ett flertal jordbrukare komma i fråga.
De senaste åren har den årliga avkastningen från fonden rört sig kring 60.000 euro.
Vem var Henrik Nystén?
• Jordbrukaren Torsten Henrik Nystén (1924-1974) var jordbrukare i Degerby i Ingå.
• Under Porkalaparentesen evakuerades familjen Nystén till Pojo. Där bodde familjen på Elgmo gård. År 1957 återvände Henrik Nystén till hemgården Nygrannas och började återställa den till sitt forna skick.
• Det sägs att Nystén var den första jordbrukaren i Porkalaområdet som lät täckdika sin jord. Han brukade den över 30 hektar stora jorden med stor omsorg och var lyhörd för alla möjligheter till förbättringar.
• Henrik Nysténs ledstjärnor var svenskhet och jordbrukets befrämjande.
• Henrik Nystén gifte sig aldrig och hade inga egna arvingar.
• Han testamenterade sin egendom till Svenska kulturfonden för att de influtna medlen skulle ”användas för att befrämja jordbruket i Västra Nyland”.
11.000 försöksrutor
NSL Försök i Västankvarn i Ingå hör till dem som haft direkt nytta av Henrik Nysténs testamentsfond. Nylands Svenska Lantbrukssällskaps försöksstation NSL Försök har de senaste åren beviljats bidrag för investeringar i modern teknik.
– Vi har fått bidrag för att underlätta arbetet på försöksgården och förbättra arbetsmiljön på försöksgården här i Västankvarn, säger Nylands Svenska Lantbrukssällskaps direktör Henrik Lassas.
Han medger att inte heller han kände till Henrik Nysténs fond innan Svenska kulturfonden hörde av sig och berättade om möjligheterna att ansöka om bidrag.
Nylands Svenska Lantbrukssällskap ger rådgivning i lantbruksfrågor och bedriver en omfattande försöksverksamhet både i anslutning till Västankvarn gård i Ingå och på Stor-Sarvlaks Gård i Lovisa.
Försöksledare Patrik Erlund ansvarar för försöksverksamheten.
– Vår odlingstekniska försöksverksamhet blir bara viktigare i takt med att Naturresursinstitutet Lukes resurser minskar, konstaterar Erlund.
NSL Försök är en oberoende aktör som dessutom är tillräckligt stor för att bli tagen på allvar. För jordbruksbranschen är det värdefullt att det finns digert material som grund då det gäller att fatta beslut om odlingsteknik, sortval och växtskydd. Försöksverksamheten ligger också som grund då rådgivarna ger odlingsråd till lantbrukarna.
Henrik Lassas och Patrik Erlund visar stolt upp de nyförvärv som de senaste åren införskaffats till NSL Försök i Västankvarn. De har delfinansierats med hjälp av medel ur Nysténs fond: en falltalsmaskin till laboratoriet och uppdaterade maskiner för försöksverksamheten.
I försöksgårdens laboratorium är det full fart den här tiden på året. I NSL Lab analyseras spannmålsprover både för spannmålshandeln, privata lantbrukare och försöksgården. NSL Lab sköter också provtagningen vid Berners spannmålsmottagning i Ingå hamn.
Det nya laboratoriet i Västankvarn invigdes för några år sedan och är ändamålsenligt och funktionellt och här analyseras årligen tusentals odlarprover. På en av arbetsbänkarna glänser den splitternya falltalsmaskinen som hjälper personalen att leverera analysresultaten redan samma dag.
På åkrarna utanför odlas spannmål i alla väderstreck. Så gott som alla skiften ägs av Västankvarn gård, men NSL Försök arrenderar en del av marken för sina hundratals odlingsförsök. En del av odlingsförsöken görs också på andra gårdar i regionen.
I praktiken handlar det om så många som 11.000 försöksrutor på de olika skiftena. Odlingsförsöken genomförs både som stöd för rådgivningen och för uppdragsgivare utifrån. Det handlar om sorttestning och om odlingstekniska försök där bland annat bearbetningsmetoder, växtskyddsmedel och gödselgivor testas. Försök utförs både för konventionell och ekologisk odling.
Moderniserad teknik befrämjar försöksverksamheten
Den här tiden på året har de flesta sommarjobbare återvänt till sina studier. Sommaren är en intensiv period med sammanlagt över tjugo personer som jobbar på försöksgården. Elva fast anställda och några tillfälliga inhoppare sköter ruljangsen under resten av året.
Försöksverksamheten är arbetsdryg och kräver stora personalresurser och specialmaskiner. Genom att rationalisera har det varit möjligt att utöka antalet försök.
Växtskyddet har moderniserats genom en nyinvestering som också innebär tryggare arbetsmiljö för personalen. Växtskyddsmedel kan vara riskfyllda att använda. Tidigare användes en skottkärrsspruta för besprutning i försöksrutorna. Arbetet krävde en till tre patruller med tre personer, full skyddsutrustning och dessutom helst vindstilla väderleksförhållanden.
Den nya maskinen är betydligt mer komplicerad men kan i gengäld ersätta flera personers jobb. Den har GPS-teknik vilket innebär att ingen längre behöver stå med måttbandet och mäta upp rutorna. Tvärtom sitter föraren uppe på maskinen ett långt stycke från växtskyddsmedlens duschar.
Försöksgårdens såningsteknik har också förnyats i och med att en ny specialbeställd såmaskin för försöksrutorna har införskaffats.
– Den gamla släpbillsmaskinen är fullt funktionsduglig men kräver plöjning och harvning. Numera har bearbetningen i praktisk odling gått mott lättare bearbetning. Vi behöver därför också ändra på vår teknik vid sådden så att vi klarar av även minskad bearbetning., säger Lassas.
Den nya såmaskinen är försedd med en rotorfräs och man kan så utsädet direkt i lättbearbetad jord. Försöksgården har också investerat i en ny traktor till såmaskinen. Den är utrustad med GPS autostyrning för att förbättra kvaliteten på såarbetet. Investeringar till ett värde av flera hundratusen har med andra ord gjorts under de senaste åren. De sammanlagda bidragen från Nysténs fond uppgår till 20.000 euro. Nylands Svenska Lantbrukssällskaps rådgivningstjänster och beställningsförsök är avgiftsbelagda men organisationen erhåller också bidrag bland annat från staten och Stiftelsen Finlandssvenska Jordfonden.