Skogsforskare från Naturresursinstitutet Luke kartlägger den ökande förekomsten av döda tallar i sydvästra Finland. Döda tallar med rostfärgade trädkronor har blivit en allt vanligare syn i skogarna speciellt vid sydvästkusten.
Verksamhetsledare Fredrik Granberg vid Väståbolands skogsvårdsförening upptäckte de första för cirka fyra år sedan. Sedan dess har han kontaktats av ett flertal skogs- och tomtägare som observerat brunfärgade döda tallar på sina marker.
Under de senaste åren har döda tallbestånd observerats på allt fler platser i Åboland såväl i skogarna i Pargas som på Kimitoön. De har också observerats på holmar i skärgården. Utmärkande är att de drabbade tallarna oftast växer i karga och torra marker i närheten av berg.
Naturresursinstitutets skogsforskare började misstänka att talldöden orsakas av svampsjukdomen Diplodia pinea. Det första bekräftade fallet observerades i Nystadsregionen 2021.
Sedan dess har forskarna besökt skogsområden i sydvästra Finland där döda tallbestånd observerats. Senast i fjol vistades Lukes skogsforskare i regionen, bland annat i Åboland.
I höst var det dags för ett nytt besök. Under en vecka i början av oktober besöker fem forskare skogsområden i Pargas och Nådendal. Man granskar också skogar i Nagu, Korpo och Iniö. Som guide fungerar Fredrik Granberg.
Många döda tallbestånd
Forskarteamet möter många döda tallbestånd med rostfärgade barr i trädkronorna. Bland annat i Iniö observeras ett trädbestånd med närmare 200 döda tallar. Och i Pargas noteras ett sextiotal döda tallar på ett litet skogsområde. Områdets yta är mindre än en halv hektar.
– Det är överraskade många döda tallar på ett så litet område, säger forskare Juha Siitonen.
Han konstaterar att antalet döda tallar på området ökat med 20 träd sedan i fjol.
– Det är tråkigt, det är en växande skog. Men nu blir det bara energived av de döda träden, säger han.
Varje dött träd räknas och markeras ut. Man mäter också stammarnas grovlek. Några döda träd fälls för att man ska hitta spår av skadeinsekter och skadliga svampar, bland dem svampen Diplodia pinea.
Forskarna tar också prover från träden, prover tas från stammen, grenarna och trädens barr. Proven analyseras i Lukes laboratorier under hösten. Resultaten väntas bli klara i slutet av året.
Klimatet spelar en roll
Specialforskare Eeva Terhonen säger att man inte vet exakt vad som är orsaken till den här typen av talldöd. Men oftast är det en kombination av flera orsaker.
– Klimatförändringen och torkan spelar en roll. Och stressade träd som lider av torka angrips lättare av skadeorganismer, säger hon.
Varma och heta somrar gynnar skadeinsekter som barkborrar. Också svampen Diplodia pinea gynnas av värme.
– Svampen orsakar en sjukdom som leder till att tallens årsskott dör, säger Terhonen.
Svampsjukdomen är utbredd på den europeiska kontinenten och finns också i Sverige.
Forskarna antar att svampsjukdomen Diplodia i kombination med den skarptandade barkborren (lps acuminatus) ligger bakom talldöden. Men man vet inte med säkerhet vilken av dem som slutligen tar kål på tallarna.
Mera forskning behövs
– Vi vet för lite ännu om svampsjukdomen Det behövs mera forskning för att vi ska hitta en lösning på problemet, säger Terhonen.
Det man hittills vet är att diplodiasvampen inte ensam dödar stora fullvuxna tallar. Däremot dödar svampen årsskotten på unga tallplantor och tallar som blir upp till 15 år gamla.
Forskningen finansieras med pengar från Alfred Kordelins stiftelse. Finansieringen är tryggad till slutet av mars nästa år. Målet med projektet är att kartlägga diplodiasjukans spridning. Tanken är att göra en karta över de områden där svampsjukdomen påträffats.
Terhonen uppmanar skogsägare att anmäla till Luke om man upptäcker döda tallbestånd i sina skogar. Anmälan görs via nätet och Lukes blanketter för skogsskador.
