Efter många år av internationellt samarbete har en grupp forskare i praktiken kartlagt den fullständiga genuppsättningen hos vete. Det ger nya möjligheter att förädla fram vete som är skonsamt för allergiker eller sorter som ger god avkastning fastän klimatet blir hetare.
Efter tretton års arbete har forskarna nått ett viktigt mål. Ett konsortium som består av mer än 200 forskare från 73 institutioner i 20 länder har kartlagt 94 procent av genuppsättningen hos vete.
Det räcker för att förstå vetets genuppsättning och skapa en tydlig karta över vetets alla egenskaper. Liknande forskarsammanslutningar har tidigare kartlagt genuppsättningen hos ris, majs och korn.
Vetets genuppsättning är synnerligen komplicerad. Den mänskliga arvsmassan omfattar ungefär 20.0000 gener. Hos vetet påträffade forskarna 107.891 gener. Det är invecklat så det förslår.
Resultatet publicerades nyligen i den vetenskapliga facktidskriften Science. Inom två eller tre år kan resultaten redan komma till användning inom förädlingen, bedömer forskare som har deltagit i projektet.
Vetesorter för celiakipatienter
Varje år produceras omkring 700 miljoner ton vete i världen. Vetet är en viktig bas för matförsörjningen. Men det finns ett stort behov av förädling för att förbättra kvaliteten, säger den norska forskaren, professor Odd-Arne Olsen.
Olsen arbetar i en forskargrupp vid Norges miljö- och biovetenskapliga universitet NMBU, som har granskat en av brödvetets 21 kromosomer. I ett pressmeddelande från universitetet redogör Olsen för fynden.
Forskarna kring Olsen lyckades lokalisera 356 gener med anknytning till koder för allergiframkallande proteiner i vete. Det nya resultatet tecknar en fullständig bild av generna i de tre vetearter som ingår i brödvetets genom.
Nu har vi tillgång till den kunskap som behövs för att förädla fram sorter som tål ändringar i klimatet, sorter med bättre bakningsegenskaper och sorter som är tolerabla för glutenallergiker. Nu startar arbetet på allvar, säger Olsen.
Forskarna har identifierat alla koder för proteiner som framkallar olika former av veteallergier, inklusive celiaki, d.v.s glutenintolerans. Celiaki kan inte botas. Patienten måste på livstid avstå från gluten.
Forskarna har funnit 127 nya gener med koder för allergiframkallande proteiner. Kunskapen om koderna öppnar möjligheten att förädla vetesorter som presterar goda kvalitetsegenskaper utan att framkalla allergiska reaktioner.
Därmed öppnas porten för en utveckling av vetesorter för allergiker genom att ändra eller avlägsna de mest aggressiva allergiframkallande proteinerna. Det ger nytt hopp för allergiker som i dag måste undvika produkter som framställs av vete.
Snabbare förädling av stabilare vetesorter
Ett annat lovande område är växtförädling med avseende på önskade specialegenskaper som underlättar odlingen. De nya kunskaperna ger sortförädlarna klart bättre möjligheter att ta fram nya sorter som efter behov kan anpassas för olika ändamål.
Målet är exempelvis vetesorter med en högre och stabilare avkastning som också tål ett hett och tufft klimat. Kartläggningen av vetets genom ger helt nya insikter som gynnar växtförädlingen på många sätt.
Forskarna räknar med en kännbart snabbare växtförädling. Inom den konventionella växtförädlingen dröjer utvecklingen av en ny sort omkring tio år. Framöver kan tiden förkortas betydligt.
Den så kallade gensaxen gör det möjligt att snabbt och exakt utveckla lämpliga sorter för olika ändamål. Den kyliga inställningen till ny växtförädlingsteknik i EU bekymrar ändå forskarna, som befarar att Europa igen riskerar att hamna på efterkälken.