Forskare från Seinäjoki yrkeshögskola (SeAMK) och avdelningen för ekonomi vid Helsingfors universitet publicerade förra veckan resultat från ett gemensamt projekt där de granskade hur kostnadsförvaltningen ser ut på mjölkgårdar och hur den kunde utvecklas. Forskningsresultaten skall omarbetas till en praktiskt orienterad handbok om kostnadsledning.
Projektet leddes av överlärare Matti Ryhänen och projektledare Jyrki Rajakorpi från SeAMK samt professor Timo Sipiläinen från Helsingfors universitet i samarbete med Valio samt olika representanter för mjölkproducenter och intressenter.
Materialet erhölls genom workshops där representanterna berättade om sin syn på kostnadsförvaltningspraxis.
Sipiläinen sammanfattade problematiken inom sektorn.
– Mjölken produceras och prissätts enligt mejeriets krav. På insatssidan kan företagaren inte heller inverka på insatsmedlens prisnivå, utan endast hitta fördelaktiga tillfällen att köpa in. Företagaren har inte möjlighet att diversifiera sin produkt och då måste åtgärderna handla om att hantera kostnaderna.
Fasta kostnader i skymundan
Enligt forskningsresultaten är det vanligt att mjölkproducenterna siktar in sig på att bevaka de föränderliga kostnaderna, men de fasta kostnaderna tenderar att bli i skymundan.
Frågor gällande administration, lönsamhet, långsiktsplanering och orsakssamband blir för en del producenter sekundära problem.
Producenterna ser å andra sidan vikten av detaljerade informationssystem i ledandet, men systematisk insamling och utnyttjande av data är ännu ovanligt.
– Då företagsverksamheten utvecklas och producenten gör investeringar uppstår även största delen av kostnaderna som i sin tur ganska lång bestämmer hur de rörliga kostnaderna utvecklar sig. Då behövs det också beräkningar över tid eftersom risker blir större om verksamhetsmiljön förändras exempelvis genom höjda räntor. Beräkningar för framtiden görs i dagsläge i ganska liten utsträckning, berättade Ryhänen.
Helhetsperspektiv behövs
För att underlätta mjölkproducenternas situation har forskarna utvecklat en kostnadsledningsmodell som skall stöda mjölkgårdens helhetsinriktade ledande. Modellen skall hjälpa producenterna att hantera kostnader målinriktat och strategiskt.
– Det centrala är att företaget leds ur ett helhetsperspektiv. Tidigare har man optimerat delprocesser, medan det centrala nu är att optimera på företagsnivå. Det är viktigt att förstå sin verksamhetsomgivning. Ledandet borde fokusera på att uppnå strategiska mål, det vill säga förbättra konkurrenskraften och uppnå de ekonomiska mål som gäller lönsamhet, likviditet och betalningsförmåga.
Än så länge är forskningsresultaten endast riktgivande och generella, medan det konkreta kommer senare.
– Modellen är bara första steget, medan konkretionen gällande vad som kan göras i praktiken på gårdsnivå kommer att finnas i handboken som publiceras nästa år, informerade Ryhänen.