Esko Tainio, naturskyddsexpert på Forststyrelsen, är kritisk till Livsmedelsverkets tolkningar av anvisningarna för miljöavtalen och de konsekvenser som de skärpta kraven medför.
I åratal har Forsstyrelsen låtit djurägare ha sina djur på beten på marker i skärgården som förvaltas av Forststyrelsen. Många av de holmar där djuren betar finns inom Skärgårdshavets nationalpark.
Djuren bidrar till att hålla landskapet öppet, att bevara värdefulla vårdisotoper och öka naturens mångfald. Betesområdena är också viktiga för upprätthållandet av skärgårdens kulturlandskap.
Nu riskerar ängar och betesområden i skärgården att växa igen på områden där betesarealer som tidigare varit berättigade till stöd faller bort.
– Det här är ett bakslag för naturens mångfald. Decennier av naturvårdsarbete går till spillo, säger Tainio.
Tainio jobbar med naturskyddet och ingår i ett team som ansvarar för betesområdena på Forststyrelsens marker i skärgården. Han sköter också kontakten till djurägarna.
– Betesmarkerna har ett stort värde för biodiversiteten och naturens mångfald. En fjärdedel av våra hotade växtarter och insekter lever i traditionella betesmarker. Men betesmarkerna har också ett stort finansiellt värde för jordbruket och för näringarna på landsbygden, säger Tainio.
Han tycker att Livsmedelsverkets tolkningar av EU:s direktiv för miljöavtalen verkar vara för strikta för vårdbiotoper.
– Vi har försökt påverka situationen och förhandlat med både NTM-centralen, Livsmedelsverket och Miljöministeriet för att nå en lösning men det har hittills inte lett till något resultat.
Ett 10-tal gårdar i skärgården har avtal om betesområden på holmar förvaltade av Forststyrelsen. Flera betesområden blir nu oskötta då betesarealer som tidigare varit berättigade till stöd inte längre får stöd.
– Det här leder sannolikt till att en del av betesholmarna blir helt obetade. Det är kritiskt med tanke på bevarandet av den biologiska mångfalden, säger Tainio.