Forststyrelsen stoppar
nödvändig muddring av Tjöck å

I vintras blev muddringstillstånden för Tjöck å klara. Men det nödvändiga arbetet står fortfarande stilla. Orsaken? Fortstyrelsen har besvärat sig mot arbetet för att staden Kristinestad högg bort sly på drygt hundra meter för att kunna inleda muddringen.

– Det är inte klokt. Hade jag vetat att byråkratin är så här omfattande skulle jag kanske ha valt ett annat jobb. Nu arbetar jag år ut och år in med byråkratiska processer. Jag har viktigare saker att göra, säger Niklas Brandt, vägmästare för staden Kristinestad.

Vi befinner oss i det område av Tjöck å där tanken var att en nödvändig muddring, som planerats och förberetts sedan 2014, skulle inledas. Regionförvaltningsverket beviljade tillståndet för ett år sedan och nyligen gav NTM-centralen också grönt ljus, men när arbetet äntligen skulle inledas stoppades det av Forststyrelsen.

Orsaken är att staden på mark som ägs av Forststyrelsen huggit upp en smal körväg på cirka 105 meter för att kunna ta sig till muddringsområdet. Då besvärade sig Forststyrelsen till Högsta förvaltningsdomstolen, som gav myndigheten rätt och arbetet stoppades.

– Det visade sig Regionförvaltningsverket inte hade delgett beslutet om att komplettera körvägarna till Forststyrelsen. Ett misstag av Avi. Nu får vi lida för det, konstaterar Brandt.

Fick inget svar

I samband med tillståndsprocessen anhöll staden om lov för körvägar. Arrendatorn av marken gav tillstånd och redan 2015 ansökte Brandt om tillstånd av ägaren (Forststyrelsen), men något svar kom aldrig.

– Eftersom vi hade tillstånd av arrendatorn om att anlägga en körväg och för att det var bråttom med att komma igång med arbetet på grund av översvämningsrisken inledde vi arbetet. Forststyrelsen har haft fyra år på sig att svara, men till slut kunde vi inte vänta längre.

– Men när arbetet äntligen ska börja vaknar man. Det är helt otroligt, säger Brandt.

Området omfattas delvis av Natura 2000 och i ett svar till staden menar Forststyrelsen att ”den olovliga och kraftigt överdimensionerade röjningen lett till att en en stor del av naturtypen alluviala lövskogar förstörts”.

– Här ser du virkestraven som togs ut när vi anlade körvägen. Det är fråga om sly, några alar, björkar och aspar och totalt höggs cirka 0,18 hektar, säger Brandt och pekar på en liten hög med virke.

– Det är det här som alltså är alluvial lövskog, fortsätter han.

Brandt satte igång arbetet på grund av att risken för nya översvämningar var överhängande för några veckor sedan. Tjöck å har svämmat över 2012, 2013 och 2016 när otaliga hektar odlingsmark drabbades.

– Nu har vädret varit gynnsamt så vårflödet blir inte så stort som vi tidigare befarade. Men i det skedet vi fattade beslut visade mätstationerna att risken för översvämning var överhängande. Vi kunde därmed inte vänta, menar Brandt.

Ny process väntar

Nu väntar Brandt och staden på att Forststyrelsen ska ta tillbaka anmälan.

– Men vi vet inte ännu när det sker. Forststyrelsen jurist har nämligen varit på semester.

Om och när Forststyrelsen tar tillbaka anmälan ska staden ånyo förhandla med Regionförvaltningsverket. Därefter ska NTM-centralen, som är övervakande myndighet, också godkänna projektet.

– Det är så otroligt mycket upprepande och likadana tillstånd ska sökas på nytt. Så här svårt kan det inte få vara utan det är hela tiden tårta på tårta.

Det är inte första gången Brandt råkar ut för en besvärlig tillståndsprocess. Det tog också flera år att få tillstånd att rensa Lappfjärd å som också har svämmat över flera gånger.

Muddringen av Tjöck å omfattar 12.000 kubikmeter slam som ska grävas bort på tre olika områden i Tjöck å.

– Det är småsaker och om 10-15 år måste samma åtgärd upprepas.

Potatisodlaren Henrik Antfolk var en av många som drabbades ekonomiskt av översvämningarna 2016. Han är besviken på Forststyrelsens anmälan.

– Jag kan förstå Forststyrelsen till den del att den inte gett tillstånd att skapa en körväg. Men vägmästaren har gjort upprepade försök att kontakta Forststyrelsen och det finns dokumenterat i stadens logg. Därför stöder jag fullt ut Brandt för att han vidtog åtgärder. Sedan är det löjligt med att hänvisa till alluvial lövskog när det handlar om ruttna alar. Där finns inget större naturvärde och insektmängden i Kristinestad minskar knappast för att en strandkant blir huggen, säger han.

Natura 2000 får inte heller påverka omgivningen, menar han.

– Men nu är det precis det som händer på grund av skyddet.

Vill se en förändring

Brandt vill ha en förändring och hans förslag riktas till politikerna. Enligt vattenlagen behövs tillstånd om muddringen överstiger 500 kubikmeter. Den gränsen borde höjas rejält.

– Höj upp gränsen till 50.000 kubikmeter från 500. Då skulle vi slippa onödigt väntande och det här kunde definitivt våra riksdagsmän, befintliga eller blivande, se över om det går att revidera. Då skulle tillståndsprocessen underlättas avsevärt, säger han.

Något som Brandt också vill se är ett regleringsföretag på hela området för Tjöck å, som i dagsläget saknar en ansvarig för underhållet.

– Varför ska en vägmästare dra de här projekten? I stället borde vi fastslå alla nyttotagare, inklusive Forststyrelsen. Då skulle det bli raka rör. Men nu är det tyvärr så att alla som dikar och leder ut vattnet till ån inte är underhållningsskyldiga. Det skulle ett regleringsföretag råda bot på. För jag har ingen ork att kämpa mot sådan här byråkrati längre, säger Brandt.