Regeringarna i Frankrike och Tyskland vill stävja ”snikflationen”, som innebär att varor eller livsmedel av sämre kvalitet blir dyrare i butikerna. Frankrike planerar en lag som ska stoppa otyget. Den tyska regeringen planerar likaså motåtgärder.
Matpriserna stiger i Europa. Livsmedelsindustrin hänvisar till inflationen och växande kostnader. Industrin försöker förbättra vinstmarginalen med hjälp av nedbantade fyllmängder och billigare tillsatsprodukter. Trenden kallas ”snikflation”.
Under fjolåret myntades begreppet ”krympflation”, som beskriver en situation där industrin obemärkt försöker minska innehållet i livsmedelsförpackningarna med bibehållet pris. I vissa fall kan priset till och med stiga.
Regeringarna planerar åtgärder
Den tyska konsumentministern Steffi Lemke (grön) försöker finna en lösning som skulle stoppa eller åtminstone mildra den nya skadliga trenden. En idé är att förbjuda stora förpackningar med ett innehåll som inte motsvarar utseendet.
Tvivelaktiga affärsmetoder är problematiska, såväl med avseende på konsumentskydd och avfallshantering, betonar Lemke. Ett lagförslag har enligt uppgift redan sänts på remiss inom regeringen.
Konsumentorganisationerna kritiserar sedan en längre tid den tilltagande kommersen med så kallade bedrägeripaket som gränsar till snikflaktion. Parallellt fortsätter priserna att stiga på bestämda produkter.
Organisationerna befarar att de föreslagna åtgärderna inte kommer att räcka till för att stoppa ofoget. Enligt kritikerna kan det bli svårt för kunderna att särskilja mellan förpackningarna, i synnerhet om paketen inte ställs bredvid varandra.
Den franska regeringen planerar också ett åtgärdspaket mot snikflationen. Bland annat ska produktens tillverkare åläggas att märka produkten med tydliga uppgifter om innehåll och kvalitet. Därmed reagerar ekonomiministern Bruno Le Maire på kraven.
Den stora livsmedelskedjan Carrefour har redan i ett tidigt skede börjat märka produkter som kan betraktas tillhöra denna kategori med särskilda kännetecken. I Tyskland överväger den stora livsmedelskedjan Edeka att följa exemplet.
Livsmedelsindustrin försöker spara
Livsmedelsindustrin eftersträvar framför allt inbesparingar av kostnader för råvaror, men koncernerna lägger inte alla kort på bordet. Insatsvarorna ändras för det mesta utan att informera konsumenterna.
Recepten förändras i minimal utsträckning som är svår att upptäcka för konsumenterna. Kunderna märker i regel inga förändringar. Få konsumenter gör sig mödan att jämföra de i regel finstilta och svårtolkade förteckningarna av ingredienser på förpackningen.
Konsumentorganisationerna i bland annat Tyskland nämner som exempel pålägg, där smör och rapsolja ersätts med vatten. Marsipanchoklad innehåller mindre mängder marsipan än tidigare utan att någon reagerar.
Snikflationen är inte enbart ett tyskt problem. Fenomenet sprider sig snabbt i Europa. Flera brittiska tidningar uppmärksammade problemet redan i slutet av sommaren, efter att tidningen The Guardian hade rapporterat om dolda prishöjningar.
Guardian började undersöka frågan sedan en läsare hade uppmärksammat redaktionen om problemet. Ifrågavarande läsare reagerade på att tyska Aldi plötsligt hade reducerat innehållet av olivolja i ett margarin från 21 procent till 10 procent.