Från och med nu tillåter Atria sina producenter att gödsla med rötrester i foderspannmål. Det gläder avfallsbolaget Stormossen som bjöd in jordbrukare för att marknadsföra rötresterna som är ett gratis alternativ som gödsel eller jordförbättrande material.
– Atrias beslut gläder oss. Det var ett mycket välkommet och nu hoppas vi att jordbrukarna i Vasanejden i högre grad kan börja utnyttja våra rötrester som gödsel och jordförbättrande material, säger Johanna Penttinen-Källroos, miljö- och kvalitetschef på avfallsbolaget Stormossen i Korsholm.
I flera år har Stormossen producerat rötrester som en biprodukt av biogasproduktionen. Rötresterna, som innehåller bland annat fosfor, kalium, kalcium och kväve samt humus, fungerar som gödsel och jordförbättrande material.
Enligt Stormossen får slamprodukter spridas enbart på sådan odlingsmark vars pH är minst 5,8. Avloppsslam får spridas bara på sådan odlingsmark där det odlas till exempel spannmål, sockerbeta, oljeväxter eller sådana växter som inte används som människoföda färska eller genom att deras underjordiska delar äts, eller som djurfoder.
På vall får slam spridas när vallen anläggs tillsammans med skyddssäd och slammet myllas ner.
Fick ändring till stånd
Men hittills har användningen inom jordbruket i Österbotten varit liten, vilket beror på att en del livsmedelsbolag, däribland Atria, inte godkänt rötrester som gödsel i foderspannmål. Men för några veckor sedan meddelade bolaget att man nu ändrar sig.
– Det var ett mycket glädjande beslut. Från producenthåll och Stormossen har vi tryckt på för att få till stånd en förändring – och nu fick vi det, säger Fredrik Grannas, ombudsman för ÖSP, som tillsammans med SLC:s ombudsman Rikard Korkman i över ett år lobbat för att det ska ske.
Ändringen består i att Atria nu godkänner rötrester som gödsling av foderspannmål.
– Tidigare gick de längre än vad lagen kräver, men har nu ändrat sig på den punkten, vilket är positivt. Det innebär också att A-foder kan köpa upp foder som är gödslat med rötrester och använda i den egna foderproduktion, förklarar Grannas.
På årsbasis produceras vid Stormossen cirka 7.000 ton rötrester som är slambaserat, det vill säga biogas producerat av slam från reningsverk. Utöver det produceras också av bioavfall cirka 1.500 ton rötrester.
Rötresterna komposteras och testas så att det följer Livsmedelsverkets bestämmelser och uppsatta gränsvärden. Hittills har rötresterna använts som kompostjord, men nu är alltså förhoppningen att en mycket större del av produktionen kan återgå till jordbruket.
– Fördelen för Stormossen är att vi kan undvika efterhantering och förvaring som upptar mycket utrymme. Det är dyrt att behandla och förvara och det smartaste för alla vore att en större del i stället används som gödsel. Vi vill alltså återföra dessa näringsämnen till jordbruket så att det blir fråga om ett kretslopp, förklarar Penttinen-Källroos.
Hoppas på stort intresse
I slutet av förra veckan bjöd Stormossen in jordbrukare för att öka kännedomen om rötresterna. Gödseln är gratis för de som beställer och inom en radie av 35 kilometer är också transporten kostnadsfri.
– Allt vi producerar här kunde i teorin gå ut tillbaka till jordbruket. Så vi hoppas på att intresset för att prova på den här typen av gödsel kommer att öka mycket nu. I andra landskap används rötresterna i mycket högre grad inom jordbruket jämfört med här, berättar hon.
Hon betonar att rötrester från biogasproduktion inte är lika koncentrerade som konstgödsel och innehåller inte heller lika mycket kväve.
– Men fördelen är att gödseln är kostnadsfri, likaså lastning och transport. Det är också ett gödsel som är lokalproducerad och kan minska behovet av gödsel som produceras utomlands.
Grannas ser det som positivt att en del odlare i Vasanejden nu har tillgång till ett kostnadsfritt gödselmedel. Han hoppas att alternativet börjar utnyttjas.
– Det ersätter inte konstgödselbehovet, men det kan minska behovet, vilket är positivt. Det återstår att se hur effektiv rötresterna är och här behövs mer testresultat så att vi kan lära oss hur mycket som är vettigt att sprida.