Gastork 1
Erik Perklén har en gasdriven brännare i sin spannmålstork. Trots den glada minen är han inte nöjd med energiskatten på propangasen som infördes 2016 och som inte återbärs i beskattningen till skillnad från bränsleaccisen för till exempel motorbrännolja och eldningsolja.
Jordbruk Maskin & teknik Marknad Tema

Gastorken har hög verkningsgrad – men belastas av energiskatt

Erik Perklén har en gasdriven brännare i sin spannmålstork. Brännarens funktion och i synnerhet dess verkningsgrad är han mycket nöjd med, den energiskatt på propangasen som infördes 2016 är han dock inte lika nöjd med.

Erik Perklén är jordbrukare i Sjundeå och har sedan 2013 en gasdriven tork på sin gård.

– Det är med den som vi torkar all spannmål här. Jag var imponerad av verkningsgraden hos gasdrivna torkar, så vi bytte ut oljepannan till en gasdriven brännare. Själva torken här hos oss är betydligt äldre.

En gasdriven brännare skiljer sig främst från en panna med eldningsolja eller flis genom att den inte har någon värmeväxlare. Rent tekniskt kan man egentligen inte heller använda termen panna i ordets fullständiga bemärkelse, just på grund av att den saknar värmeväxlare.

– Själva grundprincipen är väl lite som en gasgrill egentligen. Med den här dröjer det i och för sig en liten stund innan den tänder. Här har man dock inga energiförluster som med en traditionell värmeväxlare.

Gasbrännaren är modulerande, det vill säga steglös, och torkningstemperaturen uppnås väldigt snabbt till skillnad från en panna med till exempel eldningsolja eller flis. Perklén torkar också med en betydligt högre temperatur än vad som är brukligt – 110 grader Celsius för allt utom maltkorn, oljeväxter och utsäde. För dem använder han en lägre torkningstemperatur.

– Ju högre torkningstemperatur desto effektivare och snabbare torkningsprocess. Nu torkar vi 1,6 procent i fukthalt per timme, det är en märkbar effektivitetsökning jämfört med den oljedrivna pannan vi hade tidigare, säger Perklén.

Vid åttio graders torkningstemperatur minskar fukthalten med en procent per timme. Tack vare att gasbrännaren är steglös kan man ställa in och bibehålla en torkningstemperatur med 0,1 graders noggrannhet oberoende av den rådande utetemperaturen.  

Gastork 2
Brännarhuvudet påminner om brännarhuvudet i en oljepanna, men ändå inte. Rent tekniskt är den största skillnaden att gasbrännaren saknar värmeväxlare. Därmed kan man inte heller kalla den för panna i ordets fullständiga tekniska bemärkelse. Dessutom är gasbrännaren steglös. Lösningen har levererats av torktillverkaren Antti.

Propangas, inte naturgas

Det finns också gasdrivna torkar som är kopplade till gasledningsnätet och i de fallen är det fråga om naturgas importerad från Ryssland. Perkléns tork drivs ändå med gas från en tank. Det handlar om propangas, som härstammar från samma kemitekniska process som till exempel eldningsolja, och som man kan köpa på vilken bensinstation som helst.

– Den här tanken är förstås lite större än de gasflaskor man använder till grillar och liknande. Företaget som levererar gasen har en fjärrstyrd, automatisk uppföljning på tanken, så de fyller på den när det behövs, säger han.

Perklén installerade sin gasdrivna brännare 2013. Investeringskostnaden var 20.000 euro, men då ingick en fläkt som behövdes i och med att han samtidigt också byggde om torken enligt undertrycksprincipen.

Priset på propangas är bundet till priset på eldningsolja, faktiskt så exakt att det per kilowatt är fråga om samma belopp som med eldningsolja. Till exempel kostade den gas som levererats till torken i år 949,33 euro per ton utan skatter.

– Åtgången varierar förstås, men det gör den ju med alla bränslen. I fjol när det var ett regnigt år och vi hade långa torktider för alla satser gjorde vi av med fjorton ton gas. I år när det var ett torrt år, och betydligt mindre skörd volymmässigt, gick det åt bara två ton.  

Gastork 3
Propangasen lagras i en tank vars nivå kontrolleras med fjärrstyrning och fylls på automatiskt av leverantören.

Energiskatt som inte återbärs

Perklén började torka med propangas 2013. Då fanns det inte en energiskatt på propangas, men 2016 började Skatteförvaltningen uppbära en sådan. Energiskatten läggs till på gasens pris, precis som övriga konsumtionsskatter.

– Det var en överraskning första gången den fanns med på fakturan och som det är nu utgör den en betydande andel av den totala kostnaden för propangasen. Till skillnad från den bränsleaccis som jordbrukare har möjlighet att få som återbäring för bland annat motorbrännolja och eldningsolja återbärs inte den här energiskatten, säger han.

Energiskatten är 284,30 euro per ton för propangas. Perklén är nöjd med gastorken som sådan, dess funktion och framför allt verkningsgraden. Men energiskatten utgör ändå en så pass stor sten i skon att om beslutet om gasdriften fattades i dag skulle det gå andra vägen.

– I dag, med energiskatten på 284,30 per ton som inte återbärs i beskattningen, skulle jag inte gå in för en gasbrännare. Gasbrännaren har stora fördelar just vid spannmålstorkning men skatten höjer driftskostnaderna så mycket att det ändå inte skulle kännas lönt att byta ut en fungerande oljepanna, säger han.

Gastork3
Med tryckreducerarna kan man kontrollera trycket på den inkommande propangasen.