Den Karlebybördige konsulten Håkan Björk har varit med om att starta upp ett par socialt förankrade gemenskapsföretag i glesbygden i Västerbotten. Invånarna i de berörda byarna har på eget intiativ skapat både service och arbetsplatser i områden som präglas av allt starkare marginalisering.
Social Impact Innovation är namnet på det speciella konsultföretag som Umeåbon Håkan Björk grundade kring millennieskiftet. Idén är att hjälpa och inspirera invånare i glesbygdsbyar att med gemensamma krafter och insatser blåsa nytt liv i den lokala servicekulturen.
Håkan Björk besökte Österbotten i början av september och framträdde då i samband med några seminarier som Aktion Österbotten och Byaverksamhet i Finland arrangerade. Närmare bestämt i Nykarleby, Singsby i Korsholm samt Närpes.
Björk är uppvuxen i Gamlakarleby men har har bott i Sverige sedan 1970 då han flyttade till Olofström. På 1990-talet bodde han i Storuman, Västerbotten och han kunde på nära håll betrakta hur glesbygds-Sverige började förändras radikalt. Skolor och vårdinrättningar och annan lokal service lades ner i rask takt i perifera Västerbotten.
– Det uppstod ett behov av att folk skulle börja göra saker tillsammans och hitta nya lösningar för att kunna täcka de servicebehov som finns i bygderna. Det allra första projektet var ett föräldrakooperativ inom området barnomsorg, säger Björk.
Gav västerbottniska byar en ansiktslyftning
När glesbygdsbefolkningens behov inte kan uppfyllas av offentliga sektorn, privata sektorn eller den så kallade tredje sektorn måste man söka nya alternativ.
Håkan Björk förordar en modell med allmännyttiga gemenskapsföretag. Termen är en översättning av engelskans community business. Björk har hämtat intryck och inspiration från motsvarande satsningar i mindre skotska samhällen som han har vistats i.
Ett gemenskapsföretag kan startas om det finns ett tydligt samhälleligt och socialt mål i de berörda byarna. Företaget i fråga är samtidigt affärsmässigt till sin karaktär och eftersträvar en verksamhetsvinst som sedan återinvesteras i samhällsnytta.
– Jag är så pass realistisk att jag inser att ett företag bör göra vinst för att kunna existera och att en verksamhet inte kan upprätthållas om underlaget är för litet, säger Björk.
Björk har varit med om att dra igång några intressanta gemenskapsföretag i Västerbotten. Det kan handla om allt från läkarservice och dagvård till musikskolor och idrottstjänster.
Lokal vårdcentral
– I samhället Jörn uppstod en situation där orten tappade den lokala läkarservicen. Byborna var tvungna att åka 80 kilometer för att att ta sig till den närmaste doktorn, säger Björk.
Största delen av de cirka 1.840 invånarna engagerade sig aktivt i den mycket viktiga samhällsfrågan.Via en ideell förening samlades det in pengar flitigt och via aktiebolaget Hälsogemenskapen i Jörn Ab började man driva den lokala vårdcentralen dit även den lokala tandläkarservicen och flyktinghjälpen koncentrerades.
– Dessvärre har avfolkningen medfört att befolkningen i Jörn har minskat med över 100 personer per år på sistone. Det ser mörkt ut för det folkliga projektet. Man får kanske nöja sig med en ambulerande läkare och sjuksköterska i fortsättningen, säger Björk.
I den västerbottniska byn Ammarnäs har man på motsvarande upprätthållit turistinformation, ett slags ”taxiverksamhet”, spår och leder och ett byggföretag genom ett bildat gemenskapsföretag.
I byn Byske Laxdal har befolkningen med gemensamma krafter gått in för att hålla liv i det laxfiskecenter som orten är känd för. Tack vare insatserna har folk också tillgång till butik och bibliotek.
– Man har också arrangerat europeiska mästerskapen i flugfiske i Byske Laxdal.
Gemenskapsföretagen av marginell betydelse
Håkan Björk framhåller att socialt förankrade gemenskapsföretag tillsvidare är en marginell företeelse som inte har spritt sig från Västerbotten till övriga Sverige. Hittills finns det bara 3-4 konkreta exempel, säger han.
– Men jag tror att den här modellen kommer att vara klart vanligare i Sverige om ett par decennier. Och varför inte i Finland också?
– Samtidigt måste gemenskapsföretagen också bli bättre och mera effektiva på att lösa olika problem som finns i byarna, betonar Björk.
Björk poängterar att den svenska regeringen har anslagit 45 miljoner kronor för socialt företagande under det innevarande året.
– Mycket är möjligt om man börjar göra saker och ting på ett nytt sätt, konstaterar han kort och koncist.
Håkan Björk vistas gärna upp till 50 dagar om året i sitt gamla hemland. Han berättar att han har deltagit i finländska byforum bland annat i Leppävirta och Borgå.
– Överlag verkar den finländska landsbygden må bättre och vara mera livskraftig än den svenska. Men jag skulle kanske tänka annorlunda om jag rörde mig i Kajanaland eller andra regioner där arbetslösheten är högre.
Björk nämner några aktuella finländska projekt som påminner starkt om gemenskapsföretagen i Västerbotten: servicecentret på Bergö och en byförening i Kannus med omfattande affärsverksamhet.
Undertecknad inflikar under intervjun att det är möjligt för finländska bybutiker att ansöka om statliga stödpengar. Samtidigt adderar jag att också en så pass stor österbottnisk by som Pörtom saknar en egentlig bybutik numera.
– Där finns det ju absolut behov av ett gemenskapsföretag, utbrister Björk spontant.