Nu har två åländska åkerskiften fått gipsbehandling för att minska näringsbelastningen på innanhavet Lumparn och i Saltviksfjärden, som är en del av Lumparns utlöpare Färjsundet. Den miljöförbättrande åtgärden var dessutom helt gratis för markägarna Henry Lindström och Anders Öhberg eftersom John Nurminens stiftelse betalar både gipset och spridningen och dessutom en liten ersättning för jordbrukarnas arbetstid.
Anders Öhberg i Jomala Ytterby fick 22,2 ton gips utspritt på en sluttande stubbåker, vars lägsta del bara ligger ett 20-tal meter till stranden av Juviken, som är en av Lumparns många utbuktningar.
– Man behöver försöka dra sitt strå till stacken för miljön, tycker Anders som nyligen också låtit avverka ett skogsskifte nära åkern.
Han ville undvika att granarna torkar för mycket och sedan blir ett lätt byte för granbarkborren, som de senaste åren blivit ett växande hot för det åländska skogsbruket. Men många ståtliga tallar lämnades kvar på skogsskiftet.
– Jag tycker att kalavverkningar är fula, erkänner Anders.
Han har också dikor och odlar mycket lusern som inte behöver konstgödsel.
Mindre kalkning än vanligt just i år
Själva spridningen av gipset sköttes av entreprenören och jordbrukaren Mats Häggblom från Germundö gård. För honom var det ett jobb som kändes gammalt och vant, eftersom han normalt varje år brukar sälja och sprida ca 2.000 ton kalk på de åländska åkrarna.
– I år blev det tyvärr ingenting med den saken eftersom det var problem att få tag på en lämplig skuta för att transportera kalken till Åland, säger Mats.
I höst kommer han därför att sprida enbart ca 200 ton kalk som Ab Lantbruk tagit till Åland med dyrare lastbilstransport. Priset för kalk, frakt och spridning är enligt Ab Lantbruks Mats Söderström i år 84,68 euro utan moms, medan Mats Häggblom uppger att hans pris för kalk och spridningen av den tidigare har varit ca 60 euro per ton inklusive moms.
Enligt Nurminen-stiftelsens beräkningar är Anders Öhbergs förmån för gipset och spridningen värd närmare 2.000 euro med tanke på den dyra lastbilsfrakten till Åland.
Ny chans nästa år
Varför inte fler åländska markägare nappade på erbjudandet om gratis markförbättrande gips som samtidigt minskar näringsutsläppen i havet har varken Öhberg eller det åländska projektets koordinator Alexandra de Haas från föreningen Rädda Lumparn någon riktig förklaring till.
– Kanske spreds informationen för dåligt om den här möjligheten. Men nästa år finns en ny chans för dem som missade erbjudandet i år, säger Alexandra.
Där gipset sprids uppges skyddseffekten bibehållas upp till fem år. Gipset är bra för att minska speciellt fosforläckage från lerhaltiga jordar, men markens magnesiumhalt får inte vara för låg.
Liksom strukturkalk innehåller också gipset kalcium och ett överskott av kalcium i marken ökar urlakningen av magnesium.
Markprover togs från båda de aktuella skiftena innan det gavs klartecken för att sprida gips på just dessa platser. Nästa år tas nya prover för att mäta gipsbehandlingens effekt.
– Hos Henry Lindström såg vi att lerhalten kan variera väldigt mycket inom samma åkerskifte, berättar Alexandra de Haas.
Henry konstaterar att spridningen fungerade bra och samma dag bearbetade han åkern med en stubbkultivator så att gipsen blandades in i jorden.
Gipsspridningen ger fosfor som biprodukt
Gips lämpar sig för alla typer av åkerbearbetning, men just för vattenvården får man det bästa resultatet om åkern bearbetas lätt efter spridningen.
Direktsådd på åkrar direkt efter gipsspridningen rekommenderas inte. Däremot går det bra att så åkern följande vår vilket också är Anders Öhbergs plan. Nästa år ska han nämligen igen så vårvete på det 5,46 hektar stora åkerskiftet.
Gipset fungerar som svavelgödsel, men för varje ton gips som sprids över åkern kommer också ca 2 kg fosfor som en biprodukt vilket man bör beakta vid senare gödsling.
Enkel metod med stora möjligheter
Strukturkalk och andra jordförbättringsfibrer som till en del höjer markens pH-värde medan gipset är ett neutralt salt som tillfälligt i någon mån kan sänka pH-värdet. Detta har dock enligt forskarna ingen betydelse för åkern.
Åkrarna i sydvästra Finland uppges vara en av de största belastningskällorna för Skärgårdshavet mellan fastlandet och Åland.
På basen av ett ett forskningsprojekt som Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral genomförde åren 2016-2018 betraktas gipsbehandlingen av åkrar som en enkel vattenskyddsmetod som också är lätt att tillämpa i större skala.