Gräs ger problem i
satellitövervakningen
Förra veckan skickade Livsmedelsverket ut närmare 35.000 begäran om utredning. En av de som fick begäran för elva skiften var Pauliina och Mats Holmqvist i Karleby. Det här känns inte helt okej, säger hon.
Det fanns en del oro på fältet i våras när EU inledde satellitövervakning av arealstöden. Förra veckan fick cirka 14.000 gårdar som sökt arealstöd och omfattas av övervakningen känna på vad den nya tekniken kan innebära i praktiken.
Genom satellitbilder säkerställs att villkoren för åkerstöden iakttas och enligt den nya tekniken skickade Livsmedelsverket ut nästan 35.000 begäran om utredning. Pauliina och Mats Holmqvist fick i VIPU-mobilen begäran om att elva av deras skiften ska kompletteras med bild.
– Det fanns alltså en misstanke om att vi inte hade skött de här skiftena. I vårt fall gällde det en betesvall och tio skiften med fodervall. Själva proceduren, att ta foton och föra in i mobilapplikationen var inte svår, men det gick åt en hel halv arbetsdag eftersom våra skiften är utspridda, säger Pauliina.
Holmqvist är ekologiska nötköttsproducenter i Karleby och alla beten har betats tre gånger. Gällande fodervallarna satsar de på två skördar per år och när begäran kom hade en skörd tagits tidigare.
– Det kan tänkas att satellitövervakningen antog att gräset var så högt att det kunde tolkas så att inga åtgärder hade vidtagits. Men flera liknande skiften omfattades inte av begäran och det gör att jag drar egna slutsatser av det nya övervakningssystemet, säger hon.
”Jordbrukarna utbildar programmet”
Det hon antar är att en begäran om utredning inte fattas utgående från att det finns en misstanke om att villkoren inte uppfyllts. I stället misstänker hon att programmet utgår från att det ska finnas en viss felmarginal, det vill säga ett antagande om att det finns en viss andel med fusk.
– Därför blev det så många begäran som skickades ut. Samtidigt tänker jag också att programmet nu lär sig utgående från alla bilder som ska behandlas och tolkas. Det blir alltså jordbrukarnas uppgift att utbilda programmet så att den artificiella intelligensen (AI) lär sig tolka bilderna på ett mera korrekt sätt framöver, säger hon.
Hon understryker att det är hennes egna funderingar, men jämför det med när det nya nötregistret togs i bruk.
– Då gick jag in för att lära mig det nya programmet för att vara bäst i klassen. Men hela systemet krånglade och till slut sa en IT-stödperson att det inte är meningen att det ska fungera optimalt ännu. Det han menade var alltså att det är användarna som ska testa programmet gratis. Lite samma känsla får jag med satellitövervakningen, säger Pauliina.
Inför monitoreringen, eller satellituppföljningen, hade hon en dålig känsla. Hon poängterar att teknologin utvecklas och att jordbrukarna måste anpassa sig till utvecklingen.
– Men det som gör mig osäker är att jag inte är i kontakt med en människa utan det är AI som avgör. Var finns mina rättigheter och varför ska jag som jordbrukare övervakas konstant? Jag gör mitt allt inom ramen för de regler som finns och jag blir emotionellt laddad i och med att jag upplever att vi inte får den tillit som vi förtjänar, förklarar hon.
Leder till mer arbete
– Samtidigt vet jag också att den nya tekniken nu leder till ännu mer jobb för landsbygdssekreterarna, rådgivarna och tjänstemännen på NTM-centralerna och Livsmedelsverket. De blir nedringda nu av oroliga jordbrukare.
Pauliina Holmqvist tänker också på de jordbrukare som inte kan hantera den nya tekniken.
– Det finns många som är i panik angående den digitala tekniken och inte är vana att hantera smarttelefoner. De behöver stöd och till det går säkerligen också en del resurser.
Att jordbrukare som ansökt om arealstöd nu kan korrigera stödansökan fram till oktober har beskrivits som något positivt. Men från jordbrukarhåll har det också kritiserats starkt att korrigeringar kan göras så sent.
– Det har nu lett till att en del stöd skjuts över till nästa år och det är mycket negativt för många gårdar. Samtidigt finns också en oro över om stödbetalningarna påverkas på grund av att vi fick begäran om utredning. Vi har gjort allt enligt föreskrifterna, men jag vet inte nu om bilderna godkänns. Vi ska hoppas på det bästa, men just nu känner jag dubbelstress över det här, säger hon.