Grant och Dawn återfann
glädjen i odlingen med
regenerativt jordbruk
På Stoney Creek Farm i Minnesota, USA, har familjen Breitkreutz återfunnit glädjen i att bruka jorden. Ännu för några år sedan led de av dålig markstruktur, allt sämre skördar och sjuka djur, men i dag frodas både grödor och kreatur tack vare övergången till regenerativt jordbruk.
Den som inte gillar småkryp ska hålla sig borta från familjen Breitkreutz majsfält på Stony Creek Farm i Minnesota, USA. Grodor och sländor flyr när Grant Breitkreutz böjer undan majsplantorna för att visa undervegetationen: kål, rova, rajgräs, klöver, raps och bovete frodas i gångarna mellan majsen.
– Här finns kryp jag aldrig sett förr, säger Grant. Ogräs har vi också, men de är bra föda åt våra kor.
Grant och hans fru Dawn sysslar med regenerativt jordbruk med mångsidiga bottengrödor, plöjningsfri odling och rotationsbete som grund. De vill öka humushalten i jorden och återställa den naturliga balans som förstörts av decennier av kemikalier och ensidig odling. Gårdens 200 Red Angus-kor med kalvar får rotationsbeta på samtliga 160 hektar under sommaren.
– Vi vill se klövspår överallt, säger Grant.
GMO fungerade bra i början
Alltid har familjen Breitkreutz tillvaro inte varit så balanserad. När paret tog över gården efter Grants pappa på 90-talet började genmodifierade grödor bli allt mera populära. Större skördar och resistens mot växtskyddsmedel lockade, och snart var närmare 90 procent av majsen och 95 procent av sojan som odlades i USA genmodifierad.
– Vi gick också in för GMO, säger Grant. I början såg det bra ut: samma grödor år efter år utan att tänka på växtföljd. Glyfosat höll ogräset borta och våra 58 kor åt GMO-foder varje dag.
Men korna blev konstiga. Veterinären rekommenderade kosttillskott och antibiotika.
– De verkade ändå apatiska, hade matsmältningsproblem och producerade medelmåttigt, säger Grant. De mådde helt enkelt inte bra.
Samtidigt började skördarna minska.
– Igen var rådet att köpa mera insatser, mera gödsel och växtskyddsmedel. Men markstrukturen började bli problematisk. Jorden släppte inte igenom vatten, utan vi fick problem med översvämningar och torka. Det var då vi började ifrågasätta hela konceptet.
Sista droppen var när korna började dö. Paret Breitkreutz kallade in en näringsspecialist som såg över kornas foder. Enligt honom var GMO-grödorna roten till det onda.
– Stärkelsen i GMO-majsen passade inte korna. Vi fick höra att glyfosat också kunde vara ett problem, eftersom det användes i stora mängder på de resistenta sorterna.
Grant började läsa om alternativa metoder. Han ville komma ifrån kemikalieberoendet och få jorden levande igen.
– Det första jag gjorde var att byta ut huvudgrödorna till konventionell majs och soja samt spannmål. Men det som vände spelet var botten- och fånggrödorna.
Det blev många försök och misstag. Efter några år såg de däremot insekterna komma tillbaks och fågelarter de inte sett i trakterna på tiotals år.
– Också korna verkade mirakulöst må bättre igen när de fick mångsidigare föda ute på betet, säger Grant. Det bara klickade helt enkelt.
Inget absolut förbud mot kemikalier
Regenerativt jordbruk strävar till att återföra den kol till marken som brukandet av jorden släppt ut under århundraden. För paret Breitkreutz betyder det inte absolut förbud mot kemikalier, utan istället ett helhetstänkande.
De ställer inte en metod mot en annan med strikta regler, utan fokus ligger på att återuppliva ekosystemet. På mindre gårdar kan förhållningssättet vara mera ideologiskt.
– Det här är inte ekologisk produktion, utan vi kan använda herbicider på sojan. Däremot används inga pesticider och ingen syntetisk gödsel.
Han ser regenerativt jordbruk som ett sätt att kämpa mot klimatförändringen.
– Under tio år har vi lyckats fördubbla humushalten i våra jordar med hjälp av rotationsbete och bottengrödor, och den är nu 5-8 procent beroende på skifte. Det betyder över femtio och ställvis över hundra ton koldioxid mera som binds per hektar, räknar han.
Markens genomsläpplighet har också ändrats.
– I år har man sett många våta fält i Minnesota eftersom det regnat så mycket. Regnet brukade bilda pölar också på våra fält, men nu kan marken suga upp 20-30 cm vatten per timme. Tidigare var det kring 2 cm per timme. Så mycket har vi förändrat markstrukturen.
Deras plöjningsfria odlingssystem baserar sig nu på tre eller flera rotationsgrödor, helt utan GMO. De använder eget utsäde, och sparar kostnader på att inte köpa gödsel eller behöva plöjningsutrustning. De behöver inte heller köpa dyrt GMO-utsäde.
– VI har utarbetat kombinationer av grödor som bäst fångar kväve ur gödseln. Som bottengrödor använder vi främst blandningar bestående av nio olika sorter: tre sorters gräsväxter, tre baljväxter och tre korsblommiga växter.
När huvudgrödan skördas får täckgrödan bli kvar, och korna beta på skiftet.
– De äter 40-60 procent och resten trampas ner i marken och ytkomposteras. Följande år är det ett perfekt underlag, färdigt gödslat och klart för följande huvudgröda.
Leder kurser för andra odlare
Parets dotter Karlie har med sin man Cody inlett direktförsäljning av gårdens kött och deltar på så sätt i företagsverksamheten. De kommer också att ta över gården så småningom och fortsätta utvidga verksamheten.
– Jag ser inte hur storlek på något sätt skulle vara ett hinder för det vi gör, säger Grant. Vi har aldrig haft så här många kor tidigare och de mår bättre än någonsin.
Åsnan Jennie går ute med flocken för att skydda dem från prärievargar.
– Vi fick idén från Kanada där åsnorna håller vargarna borta. Hon är oslagbar när kalvarna är små, säger Dawn.
Hon är nöjd med läget som det är i dag.
– Moder natur vill skyla sig själv. Hon vill inte vara bar på vintrarna. Och våra resultat har också väckt grannarnas intresse.
De facto börjar jordbrukare i hela landet vakna upp. Dawn och Grant håller nu så många kurser de kan om regenerativt jordbruk för intresserade odlare, både inom projektet Farmer’s Footprint och Soil Health Academy. De är också aktiva i Minnesotas producentorganisation.
– I början fick vi höra ”man kan inte köra plöjningsfritt i Minnesota”. Nå, jag skulle påstå att man kan det. Och det funkar fantastiskt bra, säger Grant.
