Greppa Marknaden-studieresan som var tänkt att genomföras redan före coronapandemin kunde äntligen gå av stapeln den 1-3 november. Trettiofem intresserade deltog på en intensiv och informativ resa där resmålen varvades med trevlig samvaro och tankeutbyte. Största delen av deltagarna var aktiva jordbrukare.
Vårt första besöksmål var Landbrug & Fødevarer, som är en intresseorganisation som representerar odlarna, producenterna, livsmedelsföretagen och agroindustrin i Danmark. Där berättade Jan Laustsen om det danska jordbruket och dess situation idag.
Det danska jordbruket står inför många utmaningar, varav en är trycket från allmänheten för att begränsa användningen av växtskyddsmedel. Många unga odlare är öppna med hur de arbetar, och visar för allmänheten hur precisionsbesprutningen minskar behovet av pesticider. Detta är en god motvikt mot propaganda som förekommer mot växtskyddsmedel i pressen.
Danska bönder producerar huvudsakligen höstvete och vårkorn, varav den senare även används till grisfoder. 55 procent av de danska odlarna är övervägande yngre, under 40 år.
Precisionsodling populärt bland yngre
Enligt Jacob Neergaard sprids precisionsodling snabbt bland odlarna, odlare under 40 års ålder står för den största andelen användare.
Allmänhetens uppfattning om växtskyddsmedel påverkas negativt av pressen och odlarna har som motvikt börjat bli allt mer öppna med hur de besprutar sina odlingar för att påverka opinionen. De är själva öppna för alla metoder för att minska användningen av växtskyddsmedel. De minskar hellre självmant än med påtryckningar från myndighetsnivå.
Thomas Holst från Danska fröproducenterna berättade om nya informationsverktyg inom danska jordbruket. För precisionsapplikation av näringsämnen och växtskyddsmedel och för punktbesprutning används flera olika applikationer.
Delning av information mellan Universitet, från odlingsförsök och odlare är en viktig del vid utveckling av jordbruket. Danska näringsklustret inom Landbrug & Fødevarer satsar på att uppnå ett klimatneutralt jordbruks- och livsmedelskluster år 2050.
Besöket vid Landbrug & Fødevarer upplevdes av studieresans deltagare som mycket intressant och allmänbildande, särskilt det att livsmedelsindustrin och producenterna fanns i samma intresseorganisation.
Humleodling och ölbryggning
Henrik Jönsson presenterade verksamheten vid Heddinge Drift AB i Staffanstorp i Sverige. Odlarna i bolaget använder inga egna maskiner, utan endast bolagets. Kostnaden för maskinanvändningen räknas sedan ut efter verklig användning.
Vid behov finns även möjlighet för odlarna att inhandla maskin och förare på entreprenad för gårdens sysslor. Alla lantbrukare odlar efter egna växtföljder. Heddinge Drift importerar även lantbruksmaskiner till Sverige för försäljning.
Humleodlingen, som börjat som en hobby, har idag ökat till en humleodling på en halv hektar, som möjliggör en bryggning av 6.000-10.000 liter öl per år. Bryggeriet är också beläget på gården, och för humlen finns en egen tröskhall, där humlekottarna kan torkas och packas.
Humlekottarna och den gamla humletröskan från 1972, väckte deltagarnas intresse. Efter alla intresserade frågor framkom att humleodlingen är en ganska arbetsam process, men slutresultatet från odlingen uppskattades i bryggeriet.
Maskinuthyrning och mobil växtrådgivning
I Grästorp presenterade VD Torbjörn Djupmark Hedåkers säteri Ab:s verksamhet med jordbruk och maskinuthyrning. Maskinparken inne i maskinhallen intresserade många, och storleken imponerade på de flesta.
Familjeföretaget driver även företaget Dataväxt AB som utvecklar dataprogram med precisionslösningar för jordbruket. Dataväxt AB:s föreläsning väckte stort intresse bland deltagarna.
I Baden togs vi emot Eva Maria och Klas Friberg, de har vindkraft och oljeväxtodling. Svinfarmen berättade de om i korthet och sedan fick vi bekanta oss med Fredrik Tidströms företag Växtab Ab. Företaget är i en stor paketbil utrustad med modern teknik, och behövligt material för analyser för växtodling.
Hans företagsidé är att odlaren skall få svaren genast på plats, och därmed kunna vidta åtgärder snabbt för att maximera skörden. Odlaren kan abonnera växtodlingsrådgivning för hela året eller välja att köpa rådgivning per timme. Deltagarna ställde många intressanta frågor till Tidström om tekniken och hur konceptet fungerade i praktiken.
Varaslättens lagerhus och Väderstad
Vid Varaslättens lagerhus gav VD Karl Delin deltagarna en överblick över verksamheten. De bedriver spannmålshandel, rådgivning och försäljning av insatsvaror för att skapa största kund- och bondenyttan.
Varaslättens Lagerhus grundades 1930, och är ett kooperativ med ca 1.950 medlemmar varav ca 1.000 är aktiva spannmålsodlare. Vid vandringen genom anläggningarna imponerades deltagarna av lagrens storlek, och det att de äldsta lagrens utseende sparats.
Då spannmålet kommer till VL tas prover och analyser för fastställande av kvalitet, provkostnaderna står odlaren för. I laboratoriet är det mycket snabb arbetstakt under högsäsong, men trivseln var trots det hög och var en populär arbetsplats för studerande.
Ännu idag är Väderstad ett familjeföretag som ägs av tre generationer och idag är företaget verksamt på flera kontinenter, bland annat i Kanada och USA.
Väderstads jordbruksmaskiner för jordbearbetning, såbäddsberedning eller sådd, började år 1962 med att Rune Stark byggde en sladd i stål i stället för av trä. Väderstad investerar i framtida tillväxt och i den ganska nyligen tillbyggda fabriken vi fick en rundtur. Nya planer för tillbyggnad av fabriksytan finns redan.
Efter Väderstadbesöket vände resenärerna hemåt mot Finland. Efter resan svarade resenärerna på en enkät om hur de upplevde resan. Några saker värda att nämna, som kom fram i svaren var att det var intressant hur svenskarna använde teknik på gårdarna för att få ner kostnaderna, att elektronik är viktigt, och att de svenska odlarna var positiva och hade framtidstro.
