Under Nordens Bondeorganisationers Centralråds möte (NBC) i Danmark senaste vecka var det jordbrukssektorns hållbarhet och klimatpåverkan som låg i fokus. Trots att jordbrukarna i Norden jobbar med allt högre ambitioner råder stor oro beträffande den gröna politikens effekter. Inte minst gällande de nya nordiska näringsrekommendationerna.
– Vi diskuterade rätt mycket kring de nordiska näringsrekommendationerna som förstås påverkar lantbrukssektorn i alla våra länder. De är uppgjorda så att man inte specifikt beaktar den nordiska produktionen. Nu skall den implementeras i alla länder, och vår oro är givetvis att man i de nationella kostråden kommer att förbise påverkan på den inhemska produktionen.
Det berättar Christoffer Ingo som är lantbrukspolitiskt sakkunnig på SLC.
De nordiska näringsrekommendationerna för 2023 innehåller för första gången inte bara hälso- och näringsmässiga rekommendationer, utan utgår även från ett miljö- och klimatperspektiv.
– Vi kan konstatera att de dragit alla köttprodukter i världen över en och samma kam. Om de här kostråden implementeras i det offentliga kommer det att påverka vår inhemska livsmedelsproduktion, konstaterar Ingo.
Deloptimering ingen lösning
SLC:s ordförande Mats Nylund förhåller sig kritisk till de nya rekommendationerna.
– Man har inte beaktat vad jordbrukarna har att säga, och producentorganisationerna har inte hörts under processen. Då kostråden styr den offentliga sektorns uppköp så kommer det ju naturligtvis att få väldigt kraftigt utslag på det finländska jordbruket. Om man tar in hållbarhet som bara mäts ur den planetära synen utan lokal, regional och nationell tillämpning så handlar det om det jag kallar deloptimering.
Enligt Nylund handlar deloptimering om att alla beslutsfattare ännu inte insett risken med att inte ha en säker livsmedelsproduktion, utan istället stirrar sig blinda på att minska utsläppen inom landets gränser vilket i praktiken kan innebära större utsläpp utanför gränserna.
EU:s fokus på att försöka få bort mark ur produktion för att minska på utsläppen är enligt Nylund ett typexempel på detta tankesätt, och något som alla nordiska länder måste tampas med.
– När man i Finland skall börja göra om de nordiska näringsrekommendationerna till nationella kostråd så borde därför också producentorganisationerna tas med.
Lärdomar från Danmark
Under vistelsen i Danmark gjordes också gårdsbesök i syfte att se det hur det hållbara jordbruket ser ut i praktiken. Jordbrukarna besökte Axel Månssons gård som har ekologisk grönsaksproduktion på 1.500 hektar och 200.000 ekologiska värphönor – en massiv produktionsanläggning som byggts upp under en generation.
Gästerna besökte också företaget KMC som förädlar potatis till stärkelse och proteiner för livsmedelsindustrin, främst i exportsyfte.
Trots de stora volymerna och jordbrukets starka ställning i Danmark dras de danska jordbrukarna med regulativa och lagstiftningsmässiga utmaningar som enligt Ingo utgjorde tankeväckare även för de finska besökarna.
– I Danmark har de en koldioxidskatt på kommande som kommer att påverka framförallt köttsektorn. Här fick vi en del insikter i hur danskarna jobbar gentemot sin regering så att implementerandet av skatten inte skall köra ner det danska jordbruket, berättar han.
Slutligen diskuterades även det som sammanbinder alla nordiska bönder: väderförhållandena. Torka och regn har ställt till det i alla nordiska länder, och även i Danmark räknar de enligt Ingo med mindre skördar i år.
– Danskarna uppfattade att de var några veckor efter normaltid i tröskandet. De grödor vi såg på Jylland såg ut som det vi ser i Finland – rikligt med gröna skott och ojämn mognadsgrad.
