Hållbarhetspanel, kreativa verkstäder, skogsbad och utflykter till skärgårdsbyar. Programmet var mångsidigt när det arrangerades finlandssvensk landsbygdsriksdag i Korsholm i slutet av oktober.
I idyllisk och havsnära lägergårdsmiljö i närheten av Replotbron samlades representanter från till exempel föreningar, organisationer, kommuner och utbildningar till årets finlandssvenska landsbygdsriksdag den 23-24 oktober.
Cirka 85 personer var förhandsanmälda till evenemanget som för första gången på nio år arrangerades på österbottnisk mark.
Alla tänkbara dimensioner av hållbarhet var det omfattande ämnet för en eftermiddagspanel på onsdagen. Förutom energifrågor diskuterades till exempel ekonomisk och social hållbarhet och möjligheter att öka inflyttningen till landsbygden.
Förnyat koncept
– Nytt för i år är att det handlar om en roterande panel med varierande sammansättning. Deltagare kan hoppa in och ansluta sig till diskussionen när de har någonting att säga, sade Nora Backlund, verksamhetsutvecklare för Svenskfinlands Byar.
– Vi har också förnyat konceptet med kreativa verkstäder. Vid sidan av föreläsningar och diskussioner ska deltagarna vara påhittiga och kunna presentera egna idéer under kvällsmiddagen. Några teman är storytelling, poddar, låtskrivning och återvinningspyssel, fortsatte Backlund.
Årets landsbygdsriksdag inkluderade också en rad anföranden. Bland annat fokuserade Tomas Knuts (Losvik & Flen) på hållbarhetstrender som påverkar landsbygden, medan Kenneth Nordberg (Åbo Akademi) utgick från rubriken ”Stannare – för hållbar utveckling på landsbygden”.
Den centrala frågeställningen i en paneldiskussion under ledning av Bettina Lindfors från Finlands Svenska 4H var: Hur får man barn och unga att känna sig delaktiga och engagerade?
På torsdagsmorgonen hade deltagarna möjlighet att uppleva skogens och naturens helande kvaliteter och återfå energi i form av skogsbad.
Evenemanget avrundades på torsdagseftermiddagen med några utflykter till byarna i Korsholms skärgård. Världsarvsområdet presenterades av verksamhetsledaren Kenth Nedergård och olika lokala attraktioner pejlades in under bussturerna.
Ofta ett aktivt val att bo på landsbygden
I dessa tider av hård centralisering tenderar landsbygden att vara alltmer dränerad och förbisedd när det gäller såväl kommersiell som samhällelig service.
– Samtidigt kan man minnas att det ofta brukar dyka upp något annat efter att servicefunktioner försvinner. Det senaste exemplet är den obemannade butiksservicen i Molpe, sade Nora Backlund.
– Det finns definitivt livskraft kvar i byarna. Efter coronaåren har förutsättningarna till distansarbete och deltidsboende förbättrats och fibernät har byggts ut på många håll, framhöll Mathias Högbacka, verksamhetsledare på Aktion Österbotten.
– Det handlar inte bara om de invånare som stannar kvar i byarna. Att bosätta sig på landsbygden är ofta ett aktivt val. En del etablerar sig också som lokala entreprenörer, poängterade Högbacka.
Alla har inte råd att bo på landsbygden
Samtidigt är det också en realitet att vissa personer varken har råd eller praktiska möjligheter att bo utanför tätorter.
– Därför efterlyser vi bland annat utredningar av olika boendemöjligheter på landsbygden, betonade Nora Backlund.
– Vi vill på inget sätt bidra till att skapa motsättningar mellan stad och landsbygd. De båda är starkt beroende av varandra, tillade Backlund i samma veva.
Följande finlandssvenska landsbygdsriksdag arrangeras i Nyland 2026.