Han har tydliga önskemål
när skogen ska gallras

I många år har det påtalats att ungskogarna gallras för hårt. Det är inte ett problem för skogsägaren Bengt-Erik Nordman. Han har alltid tydliga önskemål på mängden träd som ska lämnas kvar innan skogsmaskinentreprenören börjar arbeta i skogen.

– Som skogsägare är det jag som fattar besluten i min skog. Det innebär att jag alltid har tydliga krav på hur jag vill att skogsmaskinentreprenören ska gallra. Men för att veta vad man vill och vad som är bäst för den egna skogen krävs kunskap och erfarenhet och det upplever jag att jag har, säger Bengt-Erik Nordman, skogsägare i Nämpnäs i Närpes.

I många år har det från markägarhåll påtalats att skogsbolagen i vissa fall har gallrat för hårt. Det vill säga att det efter gallring kvarlämnas för få stammar och slutresultatet är att skogen blir för gles. Naturresursinstitutet Luke konstaterade samma sak nyligen och frågan är också aktuell i och med att kolbindningen minskar i och med att tillväxten försämras.

Men några sådana problem har inte Nordman. Han hör till de skogsägare som redan i förnyelseskedet tänker framåt och planterar fler plantor än vad som rekommenderas, det vill säga mer än 2.000 plantor per hektar.

– Jag brukar plantera 2.200-2.400 plantor per hektar och i vissa fall har jag ännu mer. Det har berott främst på att vi i området har haft mycket älgskador, men under senare år verkar det som att vargen har löst det problemet. Så nu kan jag plantera något mindre antal per hektar, säger han.

Satsar på tre gallringar

Efter plantering understryker han vikten av att röjningarna utförs i rätt tid. Han röjer alltid senast fem år efter planteringen och därefter har han ett mycket tätt bestånd som gallras första gången redan efter cirka femton år efter plantering.

– Det här skiftet gallrade jag första gången för cirka två år sedan. Som du ser är det mycket tätt och det är inte många stammar som är över 16 centimeter i diameter. Nästa gallring kommer att ske om cirka tio år igen – och totalt gallrar jag alltid tre gånger innan förnyelseavverkningen, förklarar Nordman.

Genom att ha en tät ungskog minskar risken för stormskador. För att inte tillväxten ska avta på grund av tätheten följer han noggrant med tillväxten.

– Jag gallrar efter hur det växer. Väntar man för länge avtar tillväxten och då kan det ta 10-15 år innan den börjar igen. Gallrar man tre gånger och tar ut de sämsta stockarna blir det toppkvalitet när skogen slutligen förnyelseavverkas.

Han kör vidare på en skogsbilväg och visar ett skifte som är fyrtio år gammalt. Det gallrades nyligen för andra gången och om tio år är det dags igen.

– Som du ser är det fortfarande tätt men tillväxten på stammarna är god, säger han.

Utmärkt slutresultat

Slutligen visar Nordman ett skifte där det inom fem år är dags för förnyelseavverkning. Det är fortfarande ett tätt bestånd men uttaget kommer att ligga på 350-400 kubikmeter virke per hektar.

– Jag gör nödvändiga investeringar i röjning och gallring som inte ger några större inkomster. Oftast tar jag ut allt som energived som vi flisar och använder i vår växthusproduktion. De stora pengarna med den här typen av skogsbruk får jag efter avverkningen för då har jag en skog med ett mycket stort virkesförråd, förklarar han.

Enligt Kjell Huldén, skogsvårdsinstruktör på Skogsvårdsföreningen Österbotten, har medvetenheten kring för glesa gallringar ökat.

– På senare år ökar andelen skogsägare som inte vill ha en för gles gallring och efterfrågar skogsmaskinförare som kan möta de önskemålen. Skogsvårdsföreningen kan inte alltid konkurrera med skogsbolagen, men när det gäller gallringar har vi entreprenörer som har lämpliga maskiner och har blivit omtyckta för att de inte gallrar för glest, berättar Huldén.

Men han poängterar att det som skogsägare krävs kunskap för att kunna föra fram önskemål. Något som många saknar.

– I dag är det väldigt många skogsägare som inte har tid att sköta skogen och bor långt borta i städer. Skogen upplevs inte som viktig och tänker mest på inkomsten från förnyelseavverkningen. Men för att få ett bra slutresultat krävs det att man också sköter röjningar och gallringar i tid, säger han.

Hur gör Bengt-Erik Nordman när han lägger fram sina önskemål?

– Jag lägger fram ett förslag och om de inte kan godta det så väljer jag någon annan. Priset för virket spelar också roll, men om de inte kan tillgodose mina krav blir det ingen affär, svarar han.

Följer upp tidigare arbeten

Innan skogsmaskinentreprenören får inleda arbetet har han också gjort besök i fält och följt upp hur arbetet har utförts i andra skogar.

– Jag kontrollerar deras tidigare gallringar och om jag är nöjd med deras arbete kollar jag om det finns intresse att arbeta i min skog. Jag har också som krav att de reder upp vindfällen om sådana uppstår efter gallringen. Det kravet tillgodoses också, berättar han.

Förutom att som skogsägare ställa tydliga krav på önskat resultat betonar han vikten av att utnyttja bidrag inom ramen för Kemera. Stöd för tidig vård av plantbestånd är 160 euro per hektar och stödet för vård av ungskog som är 230 euro per hektar och upp till 430 euro per hektar om klenträd samlas ihop.

– Det finns bidrag att få från staten, men många utnyttjar inte den här möjligheten. Varje år jag utför egna åtgärder i skogen ansöker jag om bidragen och under årens lopp har det blivit stora summor. Det här är bidrag som vi borde utnyttja bättre, konstaterar han med rätta med tanke på att ungskogsvården i många regioner är eftersatt.