Många skogsägare låter ett skogsbolag eller en skogsvårdsförening sköta planteringen. Men en som tycker om att utföra det momentet själv är Kent Lönnqvist i Närpes. Numera satsar han också på att plantera både gran och tall för att få mera blandskog.
– I den pågående klimatdebatten blandas skog ofta ihop med träd. Hugger man ner ett träd så dör det, men skogen dör inte. När vi planterar så förnyas ju skogen. Det tycker jag glöms bort, säger Kent Lönnqvist, självverksam skogsägare i Närpes.
Förnyat skog är precis vad Lönnqvist och många andra skogsägare gjort den senaste tiden. I år blev det för hans del en plantering på cirka två hektar och totalt 4.000 plantor.
– Här i området har vi drabbats av rätt stora stormskador efter de senaste årens stormar. Så det är delvis på grund av det jag förnyar den här ytan som gränsar till en förnyelsemogen skog. Jag kunde ha förnyelseavverkat också den, men jag vill ha lite blandat så att jag inte avverkar allt på en gång.
– Det ser trevligare ut så här med gammal skog, en plantering och på andra sidan en plantering som gjordes för 3-4 år sedan, säger han.
De flesta skogsägare låter ett skogsbolag eller en skogsvårdsförening utföra planteringen. Men Lönnqvist tycker i egenskap av självverksam skogsägare om att utföra åtgärder som plantering och röjning och förstagallringar på egen hand.
– Jag är företagare och driver ett snickeri till vardags och kan ställa tiden så att jag har tid att plantera själv. Det är också en kostnadsfråga och gör jag det själv är det en inbesparing, men jag har inte heller något emot att arbeta i skogen utan det är ett skönt ombyte.
Eftersträvar blandskogar
Lönnqvist planterar också själv för att få det slutresultat han önskar. Gällande plantantalet följer han rekommendationerna på 2.000 plantor per hektar. Däremot har han på senare år gått in för att plantera både gran och tall.
– Jag vill komma bort från att bara ha ett trädslag per figur och planterar därför gärna tall och gran eller annat. Vi vet inte hur klimatet blir i framtiden, men om det exempelvis blir torrare så klarar tall värme och torka bättre än gran. Blandskog är också säkrare mot stormar och sjukdomar, säger han.
Beroende på bonitet eftersträvar han att plantera cirka tjugo procent tall. I praktiken blir det också aningen krångligare eftersom han ska ha med sig olika plantor.
– Jag planterar fyra granplantor och en tallplanta och det gör att arbetet tar lite mer tid, men det är inget som stör mig, konstaterar han.
Att plantera två olika trädslag kräver också viss uppmärksamhet och kunskap. Lönnqvist har alltid låtit en förnyelseyta markberedas genom högläggning och utifrån hur hoparna ser ut väljer han vilken planta som planteras.
– Jag styr planteringen av tall lite utifrån om det är hopar med sand eftersom tallen tål torka bättre. Är det en sådan hop så planterar jag hellre tallplantan där i stället för en granplanta, förklarar han.
Utgår från boniteten
På det viset koncentrerar han också rätt plantor till rätt bonitet.
– Där det passar försöker jag få tallplantorna planterade som exempelvis där det är mera sandigt. Oftast varierar också boniteten på ett skifte så det går att blanda. Jag försöker också få det utspritt över hela skiftet så att tallplantorna inte koncentreras till en viss del av ytan.
Förr var harvning en mera utbredd markberedningsmetod i Sydösterbotten, men enligt Lönnqvist har den nästan helt övergivits till fördel för högläggning.
– I och med att mineraljorden blottas får plantan en bra start i hopen och det förebygger också eventuella problem med snytbaggar. Harvning har också fördelar eftersom den metoden ger mer naturplantor, men högläggning är ändå den metod som är bäst enligt mig och många andra.
Planterar du andra trädslag än tall och gran?
– En gång planterade jag lärk i en granplantering, men älgarna har tagit det mesta. Just älgskador bidrar tyvärr till att gran planteras på tallmarker och det är inte bra. På sådana områden borde vi bättre minska viltstammarna av älg, men även vitsvanshjort som också börjar bli ett dilemma ställvis här i Österbotten, säger Lönnqvist.
Blandar med contortatall
På senare år har Lönnqvist också planterat contortatall. Orsaken till det är att det på ett skifte finns förekomst av asp som inte bra för vanliga tallar.
– Vanlig tall tål inte knäckesjuka som aspsly sprider, så därför har jag provat med att blanda vanlig tall med contortatall. De lär vara kvistigare och utvecklas inte till stockdimensioner i samma utsträckning som vanlig tall. Därför har jag också kompletterat med gran så att jag i slutändan kan ta ut tillräckligt med stockdimensioner, berättar han.
Vid en plantskog i närheten av den som förnyas nu växer dock contortatallarna fint.
– De börjar nu vara en 2-3 meter och jag tycker det ser bättre ut i det här skedet än vad jag förväntade mig.
Vilka råd har du till markägare som vill prova på att plantera själv?
– Ett råd är att plantera mitt i hopen. För om den planteras vid sidan nära gropen så finns det risk att plantan drunknar om det regnar mycket. Klart att det också finns risk för att de torkar om det blir torrt, men det är vanligare att plantor drunknar än torkar, svarar Lönnqvist.
När han inte arbetar i skogen tillverkar han som snickare inomhustrappor. En nisch han har haft sedan 1997.
– Jag arbetade tidigare som golvläggare, men utförde kvällstid snickeritjänster för en trapptillverkare. På den vägen började jag tillverka egna trappor och det gör jag fortfarande. Som egenföretagare är konkurrensen hård, men fördelen med att vara en liten aktör är att jag kan ha en nära kundkontakt. Efterfråga på mina tjänster finns och så länge det är så fortsätter jag som snickare, säger han.