Efter sju decennier med allt friare handel befinner sig världen nu i en situation med risk för ett växande handelskrig. USA:s president Donald Trump sitter med fingret på avtryckaren när det gäller fred eller krig, peace or war, i världshandeln. Det sade LRF:s ansvariga för handel och internationell samordning, Christina Furustam i sitt anförande om den internationella handelspolitiken och de pågående upptakterna till internationellt handelskrig på Nordiska Bondeorganisationernas centralråds presidiemöte i Danmark nyligen.
Donald Trump är skeptisk till FN och internationellt samarbete.
– När han sade upp avtalet om kärnvapen med Iran följde han upp åtgärden med handelssanktioner. Nu kräver han även av andra länder att de ska vidta samma åtgärder. Han är inte så värst intresserad av bilaterala frihandelsavtal heller och skulle helst vilja lämna världshandelsorganisationen WTO.
Hittills har handelskriget i vilket fall som helst mer bestått av vapenskrammel än av reellt höjda tullar. Under perioden 1947-2000 sänkte USA, Japan och Europa i själva verket sina genomsnittliga tullar från 22 procent till 3 procent. Nu ser dock världen ut att vara på väg åt det motsatta hållet.
EU införde tull på Harley Davidsson
Donald Trump har nu infört tullar på stål och aluminium gentemot en lång rad länder på en handel värd 48 miljarder dollar. Nu senast i juli infördes tullar på kinesiska varor för ett värde på 34 miljarder dollar och tillsammans med andra tullar drabbas en handel värd cirka 90 miljarder dollar, omkring 77 miljarder euro, av USA:s höjda tullar.
Mycket mer är dock under hot enligt uppgifter från Goldman Sachs.
Kina har skridit till motåtgärder gentemot USA och infört tullar på soja, fläsk, kyckling och majs liksom också andra länder har reagerat. EU har för sin del infört tullar på varor från USA som Harley Davidsson men även på exempelvis jeans och jordnötssmör.
Oberäknelig Trump skapar osäkerhet
De protektionistiska strömningarna fanns visserligen före Trump, delvis som en följd av växande nationalism i såväl Europa som i USA.
– Donald Trump är emellertid oberäknelig. Det har skapat en osäkerhet som återigen lett till ekonomisk försiktighet. Således talar allt fler om en risk för minskande investeringar och lägre ekonomisk tillväxt.
Ett lugnande besked är kanske att fastän världshandeln skulle minska med upp till 70 procent, vilket skulle bli resultatet av ett globalt handelskrig, så skulle produktionen sjunka med bara 3 procent, detta enligt ekonomen Paul Krugman. Dylika bedömningar baserar sig dock på modeller som inte kan beakta oförutsedda händelser.
Bland följderna ser man i alla fall redan nu att USA:s huvudproblem Kina, också är ett problem för allt fler andra. Landets företag är ännu statsägda, kommunistpartiet bestämmer och delar ut statliga stöd. Man kan alltså inte tala om marknadsekonomi. Det här har lett till ett stort globalt utbud av kinesiska varor och investeringar i övriga världen.
Omvärlden skulle icke desto mindre behöva handla med Kina som också själv är beroende av samma omvärld. I det sammanhanget har alltså EU, Japan och USA intresse av att samarbete för att komma tillrätta med de utmaningar man har i handeln med Kina.
Barack Obama försökte tackla utmaningarna genom att samarbeta med andra länder och åstadkomma frihandelsavtal som också Kina efterhand skulle anpassa sig till.
Donald Trump väljer emellertid motsatsen, det vill säga protektionism och tullmurar. Presidentens handelsansvarige Robert Lighthizer kan dock ha en annan plan. Han kan handelspolitik och ser värdet av exempelvis världshandelsorganisationen WTO.
Lättare för EU men ännu osäkert
I början av den här sommaren såg det faktiskt mörkt ut också för EU, och läget är fortfarande osäkert.
– Efter sommarens möte mot slutet av juli mellan EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker och Donald Trump verkar läget dock något positivare: Parterna är således överens om nolltullar på industrivaror utom bilar. I förhandlingarna mellan USA och EU har unionen också gått med på att köpa mer soja från USA, det vill säga en del av den soja som numera blir osåld till Kina på grund av Kinas tullmur.
Trump och Juncker kom också överens om en gemensam arbetsgrupp, som ska se över vad som på kort sikt kan göras för att undvika ytterligare friktion i handeln. Gruppen ska även titta på hur WTO kan reformeras.
Enligt överenskommelsen ska båda parter göra vad de kan för att minska hindren i handeln för tjänster, kemiska produkter, läkemedel och medicinprodukter och EU ska alltså öka importen av amerikanska sojabönor. Det är EU:s kommissionär för utrikeshandel och handelsavtal, Sveriges Cecilia Malmström som leder diskussionen med USA från EU:s sida.
– Bara en vecka efter att EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker kom hem från sitt besök blåste emellertid en debatt upp om vad den färska överenskommelsen mellan honom och Trump innebär. I media visade sig europeiska och amerikanska handelsmänniskor vara mycket oense om hur mycket jordbruk som ska diskuteras i de gemensamma överläggningarna. Européerna ville bara köpa soja, men enligt amerikanerna var jordbruket i allra högsta grad med i hela sin omfattning.
Jordbruket kan påverkas i längden
Frågan som måste kännas angelägen för jordbruket är naturligtvis, hur näringen påverkas av handelssituationen och dess utveckling överlag.
– Än så länge inte så mycket, sade Christina Furustam, men på längre sikt kan betydelsen nog bli väldigt stor.
Strafftullar och ändrade handelsmönster kan dessutom påverka betydligt också på kort sikt. Sojaimporten från USA var redan ett exempel. Dessutom påverkas nog världsekonomin. USA har redan beslutat om mer stöd till sina bönder nu inför fyllnadsvalen till kongressen. Det finns också krafter inom EU som skulle kunna tänka sig större jordbruksimport för att i motgift slippa tullar på bilar.