En ny programperiod för det nationella handlingsprogrammet för hållbart växtskydd har inletts. Nya åtgärdshelheter och tekniska lösningar står för dörren, men mängdmässiga målsättningar är inte aktuella.
– Syftet med programmet är att minska de risker som hör ihop med användningen av växtskyddsmedel och utveckla metoder för att minska användningen, berättar Sari Autio som är ledande expert på säkerhets- och kemikalieverket Tukes.
Det nya nationella handlingsprogrammet för hållbart växtskydd gäller åren 2023-2027 och är det tredje av sin art, då de två tidigare varit i kraft 2011-2022. Programmen utgör verktyg för att genomföra EU:s ramdirektiv för hållbar användning av bekämpningsmedel.
– I Finland har vi inte uppställt några mängdmässiga mål, men i bakgrunden verkar EU:s gröna giv inom vilken man fastställt att användningen av växtskyddsmedel skall halveras fram till 2030.
Enligt Autio har branschens aktörer visat uppskattning över att programmen inte omfattat procentuella minskningar i användningen av växtskyddsmedel utan i stället fokuserat på utbildning.
– Vi har märkt att utbildande av odlare och yrkesmässiga användare inom branschen är mycket viktigt. Genom att lära ut de bästa tillvägagångssätten når vi de bästa resultaten.
Tre nyheter
I det nya programmet tillkommer enligt Tukes 32 nya åtgärdshelheter utöver de tidigare åtagandena. Dessa omfattar godkännande och behörig användning av växtskyddspreparat under deras livscykel, alternativ, aktörernas kompetens, avfallshantering och övervakning av koncentrationer.
Autio lyfter även fram tre teknik- och informationsrelaterade nyheter som kommer att utvecklas under den nya programperioden. En av dessa utgörs av en plattform för information om integrerat växtskydd.
– Idén är att plattformens användare skall kunna söka fram olika metoder för växtskydd. Det finns redan idag mycket forskning kring integrerat växtskydd, men att få informationen ut till användarna har varit en riktig stötesten. De ivrigaste experimenterar förstås redan nu med olika metoder på sina gårdar, men vi försöker möjliggöra en uppskalning av verksamheten.
Samtidigt vill man bygga upp ett elektroniskt bokföringssystem för yrkesmässiga användare.
– Här handlar det om att kunna importera information om växtskyddsmedel från de it-system odlarna använder sig av direkt till bokföringssystemet och vidare till EU och andra organ för att underlätta informationsinsamlingen gällande användning av växtskyddsmedel.
Ett tredje viktigt utvecklingsmoment tangerar insamling och tillgängliggörande av övervakningsdata gällande växtskyddsmedlens koncentrationer och rester i miljön och livsmedel. Målet är att få den i dagsläget splittrade informationen centraliserad och på så vis underlätta bedömningen av programmets målsättningar och riskreduceringsåtgärder.
Autio konstaterar slutligen att handlingsprogrammet har byggts upp genom samarbete mellan sektorns olika aktörer, vilket hon ser som lyckat.
– Samarbetet har fungerat bra, och jag vill tacka de odlare och aktörer som varit med i beredningsprocessen.