Efter finanskrisen i USA köpte elituniversitetet Harvard omkring 850.000 hektar jordbruksmark i fem världsdelar som investeringsobjekt, men markaffärerna blev en katastrof. Till råga på allt anklagas universitetet för landgrabbing.
Det fastställer en rapport från den internationella organisationen Grain, som bland annat forskar i landgrabbing. Enligt Grain har stenrika Harvard köpt jordbruksmark för att finansiera universitetets forskningsprojekt och hjälpa lokala småbönder.
Universitetets investeringsbolag Harvard Management Company (HMC) började köpa jordbruksmark efter den stora finanskrisen under åren 2007 och 2008. I det skedet skrev Harvard enorma förluster med sina gåvofonder då bostadsmarknaden rasade.
Följaktligen började HMC söka nya och lönsamma objekt för sina placeringar. Valet föll på jordbruksmark i Brasilien, Sydafrika och Nya Zeeland. Universitetet investerade också stort i Ryssland, Ukraina, Australien och USA.
Välvilliga placeringar raserade avkastningen
Harvard har placerat åtminstone en miljard dollar i olika jordbruksobjekt. Universitetet kontrollerar mer än 850.000 hektar odlingsmark och räknas som en av världens största investerare i jordbruksmark.
Enligt Grain-rapporten har största delen av arealen köpts i Ryssland och Ukraina, där Harvard äger 487.000 hektar mark som är värderad till 152 miljoner dollar. I Sydamerika äger Harvard nästan 300.000 hektar mark till ett värde av 450 miljoner dollar.
Indirekt producerar universitetet bomull, sojabönor, sockerrör och andra jordbruksprodukter. I Nya Zeeland har Harvard lagt sig till med vinodlingar och mjölkgårdar. HMC har prioriterat markköp på sociala och ekologiska grunder.
I början gav investeringarna en hygglig avkastning, men därefter har vinsterna planat ut eller omvandlats i förluster. Projekten har också kantats av konflikter med lokalbefolkningen och anklagelser om miljöförstörelse.
Fondens ägor i Brasilien är koncentrerade till de nordvästra delarna av landet. Marker som traditionellt brukas av lokalbefolkningen har illegalt tagits över av kommersiella bolag. I sammanhanget anklagas Harvard för bistånd till landgrabbing.
Harvards ägande får dessutom skulden för oförklarliga cancerfall hos befolkningen. Enligt byborna beror den höjda sjukdomsfrekvensen på växtskyddsmedel som har använts av företag med koppling till universitetet.
Vingård i Kalifornien förstörde vattenreserv
Till och med i USA har Harvard fått problem med sina placeringar i naturresurser. I den långa Cuyamadalen i Kalifornien har universitetets investeringar i en ny vingård förorsakat uppror hos lokalbefolkningen.
År 2014 grundade Harvards kapitalfond en stor vingård på 850 hektar i området. Byggföretaget borrade fjorton brunnar som nu får skulden för att grundvattnet rinner ut från den lokala vattenreservoaren.
Investeringarna i jordbruksmark har varit allt annat än lukrativa. Värdet på innehavet av naturresurser har skrivits ned med en miljard dollar. Harvards fondförvaltare har varit fullt medvetna om problemen, kritiserar Grain.
Harvard kan inte åberopa sin ovetskap om missförhållandena. Investeringarna i naturresurser har fortsatt under en lång rad av år, trots offentlig kritik och krav på effektivare övervakning, tillägger rapportens skribenter.