Hög kvalitet och små skördar tvingar foderindustrin till import

Små inhemska spannmålsskördar av hög kvalitet har betytt att en stor del majs och vete måste importeras för foderindustrin.

Hankkija som normalt använder inhemsk spannmål i sin foderproduktion måste i år tänka om och importera majs, konstaterade Jyrki Lepistö som är VD för företaget. Hankkija höll i veckan ett presstillfälle där bland annat utsikterna på spannmålsmarknaden presenterades.

– Tyvärr räcker inte den inhemska skörden i år. Vi måste importera råvara för att täcka husdjursgårdarnas behov.

Ute i Europa blev spannmålsskörden också rejält under det normala i många länder, berättar Tarmo Kajander som är direktör för Hankkijas spannmålshandel. Den spannmål man skördat i Finland i år har däremot till stor del varit av mycket god kvalitet – så god att spannmål av foderkvalitet är svår att få tag på.

– Antagligen minskar veteanvändingen inom foderproduktionen i år eftersom det enda inhemska alternativet är vete av livsmedelskvalitet.

Hankkija låter livsmedelsindustrin tar för sig av veteskörden och importerar istället majs.

– Falltalen för vete är i år bland de högsta jag varit med om. Det genomsnittliga falltalet i våra analyser är för vetets del 330, när det i fjol var 224. Proteinhalten i veteproverna är i medeltal 15,1 i år, medan den i fjol bara var 12,4.

Också kornskördens kvalitet har varit oväntat god.

– Proteinhalten ligger på 12,6 i genomsnitt och förra året var den 10,7. Hektolitervikten är också relativt god.

En hög proteinhalt och små korn gör däremot att endast en liten del av årets skörd duger som maltkorn.

– Men det finns de gårdar som odlat perfekt maltkorn också i år.

Havren värst drabbad

Havreskörden led mest av torkan och kvaliteten är dålig. De inhemska havrepartier som Hankkija analyserat har i medeltal en hektolitervikt på 53,7 när den i fjol var 57,9. Samtidigt finns det dubbelt så många korn under 2 millimeter som förra året.

– Det enda goda med havreskörden är att det genomsnittliga DON-värdet i år ligger på 0,5 vilket är ett mycket gott resultat, sade Kajander. I fjol var DON-värdet i genomsnitt 1,7.

För den som ännu inte sålt sina havrepartier rekommenderar Kajander snabba ryck.

– De som har osålda havrepartier från i år bör sälja bort dem så fort som möjligt. Väntar man för länge vill ingen ha dem, blicken är redan inställd på följande säsong.

Förra året blev det enligt Kajander råg i lager, eftersom det innehöll för mycket mjöldryga.

– Nu kunde man sortera bort det och få användbar råg. Den inhemska rågskörden täcker inte behovet på marknaden, utan rågimporten inleddes redan under tröskningsperioden och mera behövs.

Från andra sidan ryska gränsen importeras nu råg, vete och majs med tåg.

– Tågimporten kommer att öka. Och just nu är de ryska odlarna på sin vakt gällande politiska interventioner som kan försvåra exporten, så de vill gärna bli av med skörden snabbt.

Transittrafik genom Finland kommer också att föra spannmål till många andra europeiska länder i år. Behovet är stort. De europeiska kvarnarna har svårt att täcka havrebehovet, och för vetets del betalar den tyska foderindustrin på många håll mera än vad livsmedelsindustrin gör.

– Spannmålen behövs för djurens förfogande direkt, medan kvarnindustrin kan fundera lite längre.

I Tyskland blir det i princip ingen skörd över för export, utan istället måste man importera stora mängder spannmål från Östeuropa och området kring Svarta havet där skördarna varit goda.

– Marknaden påverkas förstås av att skördemängden är så liten. En liten skörd minskar volymen inom spannmålshandeln, och i den här branschen är volymen av stor betydelse. Vi har ett besvärligt ekonomiskt år framför oss.

Katastrof på många håll

För europeiska gårdar med betesgång var sommaren katastrofal, berättade Kajander. Till exempel i Storbritannien och Irland har man varit tvungen att mata djuren med blålusern ute på betet. Den europeiska foderindustrin började redan i ett tidigt skede köpa in fiberfoder, som vetekli och melassnitsel.

– Priset på fiberfoder har därför stigit exceptionellt mycket, mera än spannmålspriserna.

I Australien har torkan varit den värsta i mannaminne, vilket höjt foderpriset till skyarna. Också I Kanada har situationen varit svår, men i USA har sojaskörden varit stor.

– I Ryssland är vetepriserna ännu låga, men de är på väg uppåt.

Spannmålsmarknaden domineras annars också av ovanligt många säkerhetsmoment just nu påpekade Lepistö.

– Sällan har en person orsakat så mycket uppståndelse som president Trump. Dessutom påverkar Brexit livsmedelssektor och jordbrukshandeln även i Finland.

Med ännu en torr och het sommar i Europa fortsätter klimatförändringen förvåna folk år efter år, konstaterade Lepistö. Där behövs snabba beslut.

– Odlarna har det väldigt svårt just nu. Det är ett faktum som inte går att förneka. Man ser tecken på att konsumenterna vill betala mera för att stöda den finska jordbrukssektorn, men det hjälper inte förrän vi ser en förändring i producentpriserna.

Också för Hankkija har sommaren varit svår och företagets resultat försämras med största sannolikhet i år.