Under våren har Viltcentralen i Kust-Österbotten fått ta emot exceptionellt många samtal av lantbrukare gällande fågelskador, men fridlysta fåglar omfattas inte av jaktlagen och därför ligger dylika ärenden inte på Viltcentralens bord utan på NTM-centralens. Jaktchef Stefan Pellas säger att de lantbrukare som kontaktat honom tycker det är svårt att få klarhet i hur de ska gå till väga när fågelskadorna är ett faktum.
Johanna Mykkänen, överinspektör på Naturskyddsenheten vid Närings-, trafik- och miljö-centralen (NTM-centralen), hjälper till att reda ut begreppen.
Först och främst kan konstateras att alla fåglar som naturligt förekommer i Finland är fridlysta, förutom de icke fredade fåglar och viltfåglar som anges i jaktlagens femte paragraf (615/1993). Det betyder att sångsvan, knölsvan, trana, vitkindad gås och korp alla är fridlysta.
Enligt naturvårdslagen får man bland annat varken döda eller störa fridlysta fåglar – i synnerhet under förökningstiden – utan tillstånd.
Det är dock möjligt att ansöka om undantagslov från NTM-centralen i Egentliga Finland för att störa eller på andra vis avvika från fridlysta fåglars fridlysningsbestämmelser.
Och när fågelskadorna redan är ett faktum på grödor, odlingar eller boskap ska lantbrukaren anmäla om det skedda så fort som möjligt.
Den lokala landsbygdsförvaltningen
Patrik Nedergård jobbar som landsbygdssekreterare vid Landsbygdsförvaltningen i Vörå.
Han tror att många bönder upplever hela ärendet gällande skador orsakade av fridlysta fåglar som komplicerat på grund av de ändringar som infördes ifjol.
– Då började man med att det är bonden själv som första åtgärd ska anmäla skadorna på en elektronisk blankett till NTM-centralen och det kan kännas nytt och ovant jämfört med tidigare då bonden kunde kontakta oss, varpå vi värderade skadorna och skrev utlåtande på en pappersblankett, säger han.
I den elektroniska anmälan bör ingå kontaktuppgifter, uppgifter om skadeplatsen, vad som orsakat skadan, tidpunkten för skadan samt uppgifter om skadeobjektet och skadans omfattning enligt lagen om förebyggande och ersättning av skador orsakade av fridlysta djur 15/2022.
Efter att NTM-centralen tagit emot skadeanmälan kontaktar den landsbygdsförvaltningen som ansvarar för själva värderingen av skadorna och den utförs vanligtvis inom en vecka efter att uppdraget inkommit.
När värderingen är gjord skickar landsbygdsförvaltningen utlåtandet direkt till NTM-centralen som därefter handlägger ärendet och sköter om utbetalning av skadeersättning.
NTM-centralen ger beslut inom ett par veckor efter att anmälningen, ansökningen och kommunens landsbygdsmyndighets utlåtande inkommit.
– Hur snabbt de får sin ersättning kan variera, säger Nedergård. Sommartid får de troligtvis ersättningen inom en månad, men på hösten kan det ibland vara så att budgeten inte räcker och då måste bonden vänta till andra sidan årsskiftet.
Ökar i antal
Patrik Nedergård säger att Korsholm är värst drabbat vad det gäller fågelskador i Svenska Österbotten.
Om höstarna är det tranor som orsakar många skador på Söderfjärden, men i vår har många specialodlingar som exempelvis kålodlingar i norra Korsholm drabbats av stora mängder sångsvan som skadat odlingarna genom att riva upp och äta av kålplantorna.
– Visst finns det sångsvanar även på spannmålsfälten där de äter av brodden, men de skadorna är inte lika totala som på en kålodling utan kan eventuellt repa sig, förklarar Nedergård. Dessutom är en hektar kål en betydligt större ekonomisk förlust än en hektar spannmål.
Även Landsbygdsenheten i Vörå har i vår varit mer uppringd än tidigare i ärendet, med flera samtal i veckan, och hittills i år har den värderat omkring tio skadeanmälningar.
– Fågelskador på odlingarna har ökat ofantligt under senare år, säger Nedergård. Vi har länge sett tranor på Söderfjärden, men nu har sångsvanarna ökat väldigt mycket i mängd under vårar och försomrar och det är svårt att veta vad det beror på. De bönder som drabbas är uppjagade och känner sig uppgivna då de inte får bort fåglarna.
– Många tycker också att det här är invecklat då de måste göra en elektronisk skadeanmälan, därtill ska de ännu fylla i en skild blankett om att de ansöker om utbetalning, förtydligar Nedergård. Det är alltså två blanketter som ska sändas in till NTM-centralen, både Anmälan om skada samt Ansökan om utbetalning.
Under 2023 betalade NTM-centralerna ut totalt cirka 3,37 miljoner euro i ersättning för skador som fridlysta djur orsakat. Merparten av ersättningarna gick till skador som orsakats av vitkindade gäss i östra Finland.
I södra Österbotten orsakades skador på grödor främst av tranor och svanar och ersättningsbeloppet för regionen steg till ungefär 260.000 euro.