Behöver du fler växter i växtföljden? Vill du jämna ut arbetstopparna och förlänga odlingssäsongen? Vill du ha nya utmaningar som odlare? Tycker du att vi bör ha inhemsk sockerproduktion i Finland? Svarade du ja på någon av dessa frågor eller rentav alla så är det dags för dig att överväga sockerbetsodling.
SLC, MTK och företaget Sucros har nu inlett en charmoffensiv för att få fler jordbrukare att odla sockerbetor. Sucros, som äger fabriken i Säkylä, hoppas kunna öka produktionen med nästan det dubbla, åtminstone jämfört med senaste år.
Produktionskapacitet finns för 100.000 ton socker per år vilket skulle innebära att Finland igen kunde nå upp till en självförsörjningsgrad på över 70 procent. De senaste åren har vår egen sockerproduktion endast räckt till 35-40 procent av konsumtionen.
Många fördelar
Att betorna har potential både för odlingen och ekonomin blev klart när SLC ordnade sockerbetsinfo senaste fredag i Raseborg. Evenemanget Betor & Burgare samlade närmare trettio västnyländska jordbrukare på Wi-Box i Horsbäck.
Förutom burgarna serverades också matnyttig information om sockerbetsodling från Centralen för Sockerbetsforskning SJT och företaget Sucros som driver sockerfabriken i Säkylä. Ett motsvarande tillfälle ordnades i Vasa i måndags.
För den som varit med några decennier är det lätt att ironisera över de kortsiktiga beslut som fattats angående sockerbetsodlingen i Finland. Ibland har det betalats åt dem som odlar och ibland har det betalats åt dem som slutar odla.
– Historien kan vi inte rucka på, men i frågan om framtiden kan vi ha ett finger med i spelet, säger Sebastian Sohlberg, ordförande för SLC:s sockerbetsutskott.
Han betonar att det nu är upp till jordbrukarna att se till att det finns tillräckligt mycket råvara för att säkerställa att fabriken i Säkylä finns kvar. Signalen från Sucros är tydlig: En fabrik som inte utnyttjas till sin fulla kapacitet är ingen vidare fabrik.
I Finland finns som bekant bara en sockerfabrik kvar och den finns i Säkylä i Satakunta. Packeriet finns i Kantvik i Kyrkslätt.
Efter att EU beslutade att slopa de nationella sockerkvoterna kan nu fabriken i Säkylä producera betydligt mera socker än den tidigare kvoten på 81.000 ton. Kapacitet finns för att nå målet på 100.000 ton, men för det behövs fler odlare.
Nyheter på odlingsfronten
Sebastian Sohlberg lyfter fram att odlingstekniken har utvecklats under de senaste åren vilket lett till betydligt större skördar. Nya sorter har ökad resistens mot växtsjukdomar och behovet av växtskydd har minskat.
En nyhet för i år är det så kallade Conviso Smart-konceptet som innebär mindre besprutning i betlandet.
Det handlar om herbicidtoleranta betor som besprutas med bekämpningsmedel som tar kål på örtogräs och gräsogräs utan att skada betan. För den som har vildbetor i fälten ska metoden vara effektiv. Convisio Smart utgör ett allt-i-ett-system där utsädet och bekämpningsmedlet hör ihop.
Ogräsbekämpningen sker två gånger per säsong, vilket är betydligt mindre än vad många betodlare varit vana vid. Dessutom medger det lite friare tidtabell beträffande ogräsbekämpningen. Efterfrågan på Conviso Smart-konceptet har dessvärre gjort att utsädet är slut för i år.
– Konceptet är helt omvälvande inom sockerbetsodling, säger odlingschef Tero Tanner från Sucros.
Våren är avgörande
Tidig sådd och jämn såbädd är grundförutsättningar för att sockerbetsodlingen ska lyckas, säger Susanna Muurinen, direktör på Centralen för sockerbetsforskning SJT.
– Varje dag har betydelse på våren. Bara den gror bra brukar resten också gå bra, säger Muurinen.
Hon påpekar också att sockerbetan behöver en växtperiod på 160 dagar, men att upptagningstiden inte är lika väderberoende som för spannmål.
– Ju längre betan växer, desto högre sockerhalt, säger Muurinen.
Sockerbetan ger välkommen variation i växtföljden, vilket minskar på förekomsten av skadedjur och växtsjukdomar. Sockerbetsblasten innehåller också näringsämnen som återgår till marken när den lämnas kvar på åkern vid upptagningen.
Eftersom näringsämnena fungerar som gödsel för nästa års gröda anses sockerbetan vara en utmärkt förfrukt för spannmål.
Det kan också Henrik Kevin intyga.
– Om man odlar spannmål i betlandet följande år ser man precis var gränsen gick. Det är bättre växt och mindre sjukdomar, säger Kevin.
Det han uppskattar med sockerbetsodlingen är att den förlänger odlingssäsongen och sprider riskerna. Sockerbetan klarar torra somrar bra bara den hunnit rota sig ordentligt. När regnet står som spön i backen just när tröskningen ska inledas så är i alla fall sockerbetan nöjd.
– När falltalet på vete går ner så trivs sockerbetan, säger Kevin.
Behöver inte egna maskiner
Numera är det allt vanligare att samarbeta kring maskiner eller köpa tjänster på entreprenad. Den som funderar på att börja odla betor måste alltså inte skaffa sig en ny maskinpark för det.
Familjeföretaget Krokby Entreprenad i Tenala sköter i samarbete med Sjundeå Maskinstation sådd, betupptagning och transporter i Västnyland med omnejd.
En av dem som anlitar Krokby för sådd och upptagning är Anders Wasström i Snappertuna. Han började odla sockerbetor för fem år sedan.
– För mig har det fungerat tack vara att jag inte själv behöver fundera på maskiner, säger Wasström.
Bekämpningen sköter han själv. Ibland har skörden varit större och ibland mindre.
– Sockerbetan har i alla fall aldrig varit min sämsta gröda, skrattar Wasström.
Nej tack till importsocker
Betodlaren Henrik Kevin i Tenala tror att en del jordbrukare har varit tveksamma till sockerbetsodling, eftersom sockerpriset sjunkit. Faktum är ändå att sockerbetsodling fortfarande (eller igen) kan vara en lönsam affär.
Sockerbetsodlingen är kontraktsbaserad så det finns ingen risk för att inte bli av med sin råvara. Avtalen kan vara ett-, två- eller treåriga och till dem tillkommer i bästa fall både personliga och nationella volymbonusar. För nationella produktionsvolymer över 75.000 ton betalas en växande volymbonus till alla odlare.
I år ligger det fasta priset för ett ettårigt avtal på 25,60 euro per ton. Stödet för sockerbetsodling ligger på 350 euro per hektar. Därtill kommer övriga stöd. För en odlare som vill hjälpa en ny odlare att komma igång finns ett mentorstöd.
– Betornas grundpris har gått ner men lönsamheten har stigit. Det har bland annat med fraktkostnader att göra. Omsättningen blir mindre när frakten betalas av fabriken, påpekar odlingschef Tero Tanner från Sucros.
Han påpekar att de finländska konsumenterna uppskattar det inhemska sockret – även om det är lite dyrare än importerat. De finländska konsumenterna väljer i första hand inhemskt socker i butiken.
Tanner påpekar att SLC, MTK och Sucros nu drar åt samma håll och försöker hålla kvar den inhemska produktionen.
– Vi har en gemensam fiende: importsockret! skämtar han men verkar nog mena det också.
Nya odlare får gärna ta kontakt så snart som möjligt men ända fram till sådd är det möjligt att teckna kontrakt.
FOTNOT: Presentationerna som visades vid Betor & Burgare-träffarna hittar man på: www.slc.fi/sockerbetor2019
