Hur påverkar betesgången mjölkkornas hälsa och markens kolbinding? Och vad har mjölkproducenterna för attityder gentemot betesgång? De här frågorna söker man svar på med ny forskning.
Helsingfors universitets och Naturresursinstitutets forskningsprojekt Graze-Wel är en större helhet, där man undersöker hur betesgång påverkar mjölkkors hälsa och markens kolbindning samt vilka attityder mjölkproducenterna har kring betesgång.
Doktorand Aino Pietikäinen är en av de som deltar i projektet. Hon var med och genomförde ett betesförsök på universitetets försöksgård i Vik sommaren 2021, och har även kartlagt mjölkkornas hälsa på sydfinländska gårdar, där producenterna också intervjuades om attityderna gentemot betesgång.
– I andra länder, såsom Nederländerna, Frankrike och Irland, har mjölkkornas betesgång undersökts mycket. I de här länderna baserar sig mjölkproduktionen långt på att korna betar, men de finländska förhållandena är annorlunda och hos oss har man forskat mycket mindre i den här frågan, säger Pietikäinen.
Många faktorer påverkar kors hälsa
Allmänt kan man säga att det är många faktorer som påverkar mjölkkornas välmående, av dessa kan betesgång vara en faktor. I situationer där korna själva får välja är det inte heller alltid just det gröna gräset på betet som lockar.
– Till exempel visar tidigare forskning att mjölkkorna gärna går ut och lägger sig i hagen på natten, eftersom de föredrar det mjuka underlaget. Det har också visat sig att finns det tillgång till blandfoder i ladugården föredrar högavkastande mjölkkor att äta av det inomhus i stället för att beta gräs i hagen.
Forskning visar också att betesgång har positiva effekter på klöv- och juverhälsa.
– Men även här spelar flera faktorer in, påminner Pietikäinen.
– Till exempel om vägen från ladugården till betet är dåligt skött, asfalt med löst grus på eller mycket dynga, omkullkastas nyttan som betesgången annars skulle ha för klövhälsan.
Korna gillar att själva få välja
På basen av olika forskningsresultat kan man dra slutsatsen att korna föredrar att ha alternativ: att de kan välja mellan att beta utomhus eller äta energirikt foder i ladugården.
– Betet är alltså inte enbart en foderkälla, utan en möjlighet för korna att uttrycka socialt beteende. Utomhus är underlaget annorlunda, och korna har också möjlighet att lägga sig hur de vill utan att begränsas av bås.
I försöket i Vik deltog 27 mjölkkor som delades i i tre grupper, som i tur och ordning fick tillgång till antingen rasthage, bete sex timmar om dagen eller enbart ladugård.
– I rasthagen fanns ett riktigt kortklippt gräs och korna fick blandfoder i en foderhäck. Vi märkte att korna i rasthagsgruppen använde lika mycket tid på att äta av blandfodret som de använde på att försöka beta av det snaggade gräset. Gräset gav dem alltså inte särskilt mycket näringsmässigt, men själva betandet verkade vara ett motiverande beteende för korna.
Mjölkgivorna mellan gruppen inomhus och gruppen i rasthagen var i stort de samma. De som gick på betet hade en aning lägre mjölkgiva, trots att de betade bara sex timmar per dag och i ladugården hade tillgång till blandfoder den övriga tiden.
Skillnaden var ändå så liten, att den inte var statistiskt signifikant.
Var uppmärksam på värmestress
Med tanke på betessäsongen vi har framför oss vill Pietikäinen fästa uppmärksamheten på värmestress.
Värmestress förorsakas av att temperaturens och luftfuktighetens samverkan skapar förhållanden där djuret inte längre klarar av att göra sig av med överskottsvärme och kroppstemperaturen stiger.
– Söker man på internet med sökorden THI-index eller Temperature Humidity Index hittar man tabeller som visar temperaturens och luftfuktighetens samverkan och vilken värmestress korna upplever, tipsar Pietikäinen.
För att undvika värmestress är det viktigt att korna på betet har tillgång till skugga, antingen naturliga skuggor, byggda solskydd eller möjlighet att gå in i ladugården.
– Under varma förhållanden kan det också hända att korna föredrar att beta utomhus nattetid, om det passar i gårdens rutiner.
Producenternas attityder
För att utreda producenternas inställning till betesgång intervjuades producenter på femton mjölkgårdar.
– Resultaten är inte publicerade ännu, men producenternas svar följde ganska långt det jag förväntade mig. De som hade betesgång ansåg att det var viktigt för kornas hälsa. De som inte hade betesgång såg det svårt att praktiskt genomföra betesgången, till exempel för att det inte fanns lämplig betesmark nära ladugården eller för att man var rädd för att det skulle vara svårt att samla ihop korna.
Sammanfattningsvis handlade det alltså om att man föredrog den praxis man var van med i den egna verksamheten.
Inom Graze-Wel-projektet arbetar en annan doktorand, Lilli Frondelius vid Naturresursinstitutet, med att utreda hur man kan kombinera betesgång med en effektiv användning av mjölkroboten.
Denna forskning genomförs på Naturresursinstitutets forskningsladugård i Maaninka somrarna 2022-2023. Tanken är att ta fram betespraxis som passar på mjölkrobotgårdar i praktiken.