InnoVäxthus lämnade över
stafettpinnen till Lyftkraft

Från något flummigt och teoretiskt till att förbättra kundorienteringen. Ungefär så kan InnoVäxthus beskrivas. Nu ska växthusnäringen lära sig att hantera marknaden bättre inom det nya projektet Lyftkraft.

– Jag tror en del odlare tyckte InnoVäxthus var aningen flummigt i början och för teoretiskt. Men målet var att identifiera de utmaningar som växthusnäringen har utifrån odlarnas önskemål och det anser jag att vi lyckades med inom projektet, säger Irene Vänninen.

Vänninen höll i trådarna för slutseminariet för det treåriga projektet InnoVäxthus som avslutas i mitten av april.  Resultatet av det projektet blev ett utvecklingsprogram med syfte att förbättra branschens kundorientering.

– Det målet utformades inom ramen för InnoVäxthus och nu lämnar vi över stafettpinnen till det nya projektet Lyftkraft, berättade Vänninen för ett trettiotal odlare och representanter för packerierna på seminariet på YA:s enhet i Närpes i samband med TrädgårdsExpo 2019 i slutet av förra veckan.

Kundorienteringen i Lyftkraft innebär att hitta tre nya sorter för rundtomat och fem övriga potentiella kommersiella grödor för växthusnäringen.

– Det är väldigt konkreta mål som Lyftkraft nu har. Nu ska vi själva försöka hitta nya sorter och en smakgrupp har redan träffats. Gruppen kommer att smaka av flera olika tomatsorter, ge sin åsikt om dem och därmed underlätta odlarnas val om vilka som kan bli nya kommersiella sorter på repertoaren i framtiden, förklarar Vänninen.

Norge förebild

– Vi söker också pengar för att bekämpa vita flygare bättre samt att ta i bruk nya tekniker för styrning av plantornas tillväxt. När allt kommer omkring så är det bättre kvalitet som kundorienteringen baseras på och odlingstekniker har en stor betydelse för kvaliteten också. Nya sorter räcker enbart inte.

Vänninen nämner Norge som en förebild.  

– I Norge påbörjade man jobbet för bättre kvalitet av tomat och gurka redan för femton år sedan. Vi följer i deras fotsteg, delvis även med samma metoder.

Hon poängterar att smakjuryn inte bestämmer vilka sorter som slutligen kanske kan börja odlas.

– Smakjuryn som består av kunniga personer ska enbart testa vilka sorter som urskiljer sig, dokumentera sina smakupplevelser och ge informationen vidare åt odlarna. Det är odlarna som i slutändan bestämmer vilka sorter som kan bli aktuella för försäljning efter deras provodling. Smakjuryn möjliggör bättre kommunikation mellan odlare och konsumenter enligt önskemål som odlare tog upp i Innoväxthus.

Näringen ska kräva nya sorter

Kan växthusnäringen i Finland verkligen kräva nya sorter av utsädesfirmorna? Svaret på den frågan är enligt henne ja.

– Efter ett besök i England konstaterade jag att ett privat odlingsföretag med 56 hektar odling utvecklade nya sorter med förädlarna. Kan de så kan vi och det är viktigt att vi själva är med och utvecklar nya produkter. Vår bransch är inte för liten för att ta egna initiativ på sortsidan, säger hon.

För att bättre förstå marknaden och förbättra samarbetet inom hela distributionskedjan samarbetar Lyftkraft också bland annat med Vasa universitet och Hanken i Helsingfors samt med yrkeshögskolan HAMK i Tavastehus.

– Att växthusriket nu har dessa nya samarbetspartner som hjälper till med att uppnå bättre kundorientering är ett viktigt resultat av Innoväxthus eftersom nya målsättningar behöver nya samarbetspartners.

På slutseminariet presenterade sig också Lyftkrafts projektarbetare Moa Sunabacka som kommer att synas mycket på fältet.

– Jag är mycket glad över att vara här. Jag har studerat lantbruk, miljö och livsmedel i Helsingfors universitet och kommer att koordinera sökningen av nya sorter och undersöka om provodlingen kan på något sätt förbättras. Så jag kommer att springa en hel del på fältet och diskutera med odlare och packerier. Har ni något som ni funderar över så ska ni kontakta mig, sa Sunabacka.

Vänninen fortsätter som projektledare på deltid för Lyftkraft.