Sänkningarna av mjölkpriset i år var ovälkomna. Men trots marknadsmarginalen har sjunkit är det viktigt att mjölkproducenter inte låter sig nedslås utan blickar framåt. Investeringar är viktiga och behövs, konstaterade ÖSP:s mjölkutskott som samlades till möte i Esse.
– Den här gården har investerat mycket på senare år och det är givande att se utvecklingen som skett. Det är roligt att det finns investeringsvilja och framtidstro, säger Mikael Österberg, ordförande för ÖSP:s mjölkutskott, som ordnade möte i tisdags på Ahlviks gård i Esse i Pedersöre.
År 2020 tog Ahlvik gård tog i bruk en ny anläggning och har presterat mycket fina resultat. Investeringen gjordes i stabilare tider än nu och efter kriget mot Ukraina har det inte skett många stora investeringar i mjölksektorn i Österbotten.
– Det har varit osäkra tider och investeringstakten har avtagit i hela landet, inte bara här. Men det uppstår ett investeringsbehov på sikt och man ska inte dra sig för att se olika alternativ för en framtida investering, säger Österberg.
Att det står relativt stilla nu beror på höga kostnader och räntor som drivits upp av inflationen. Även det faktum att avräkningspriset på mjölk per liter har sänkts i två omgångar i år påverkar investeringsviljan på gårdarna.
– I fjol steg mjölkpriset, vilket var nödvändigt med tanke på att kostnaderna. Sänkningarna av mjölkpriset i år är olyckliga men hänger ihop med att världsmarknaden har sviktat. Vi ska dock hoppas att botten nu är nådd med tanke på att kostnaderna fortfarande är på en mycket hög nivå, säger Österberg.
Inte bra, men inte heller bottennivå
Mats Broända, medlem i utskottet, visar siffror över marknadsmarginalen, som gäller differensen av mjölkpriset och kostnader. Den var innan sänkningarna i år 22 cent per liter.
– Det är att jämföra med 2022 då marginalen var nere i 8,5 cent och den har varit på sin högsta nivå sedan 2016. Men efter sänkningarna har den kommit ner ytterligare och läget är inte bra, men inte heller på en bottennivå, säger Broända.
Det som utskottet konstaterar är att läget är svårt, men att det ändå är av stor vikt att se över investeringar som i regel tar upp till fyra år.
– Som mjölkproducent bör man inte stirra sig blind enbart på rådande mjölkpris utan det går upp och ner över tid. Det kan ändra snabbt och är en gård i behov av en stor investering ska man inte låta sig nedslås av läget utan se framåt och planera. Visar det sig att planerna inte kan genomföras så är det alltid möjligt att backa och tänka om, säger Österberg.
Utskottet konstaterar vidare att det finns fungerande investeringsprogram. Att Finland nu i osäkra tider med krig och kriser upprätthåller en hög självförsörjningsgrad är mycket viktigt.
– För egen del tänker jag att mejerierna vill kunna hålla ställningarna och för det krävs att mjölkmängderna som förädlas inte minskar för mycket. Sett till hela landet behövs djurproduktionen och den dag mjölkproduktionen inte klarar konkurrensen mår Finlands lantbruk inte bra, säger Österberg.
En mycket viktig sektor
– Mjölksektorn är också mycket viktig för nötköttsproduktionen så vi är verksamma i en viktig näring som samtidigt är i behov av nya investeringar för att inte hamna på efterkälken, menar Österberg.
Niclas Sjöskog betonar vikten av att Finland bibehåller en hög självförsörjningsgrad.
– I media får man en bild på att vi alla ska bli veganer, men mjölk- och köttkonsumtionen växer i världen. Någon ska producera maten och den senaste tidens kriser visar vikten av ett starkt inhemskt jordbruk, konstaterar han.
ÖSP:s mjölkutskott framhåller att det finns många duktiga mjölkgårdar i landskapet. De flesta som är verksamma har en hög mjölkproduktion, välmående djur och ramarna för företagen är i skick.
– Men investeringsbehovet finns eftersom en stor del av nuvarande anläggningar är byggda på 1990-2000-talet, säger Österberg.
Broända lyfter också fram att mjölkproduktionen i Finland är stabilare i dag jämfört med förr.
– I samband med att avtalsproduktionen infördes har vi bättre koll på mjölkproduktionen i Finland. Situationen är friskare i dag och investeringar som görs i dag måste vara bra projekt där flera olika aktörer är med i ett tidigt skede. Det gör också att vi har välförberedda företagare när en investering görs, säger han.
Osannolikt med stora ändringar
På mötet diskuterades också aktuell lantbrukspolitik. Den sena tidtabellen för stödutbetalningarna får fortsatt kritik och försämrar jordbrukarnas ekonomiska förutsättningar.
– Det är mycket svårt att planera verksamheten när man är van med att en stor del av stöden har kommit redan i oktober, men kommer nu någon gång i december. Vi vet inte ens riktigt när, säger Österberg.
Utskottets sekreterare, ÖSP:s verksamhetsledare Susanne West, berättar att man inom intressebevakningen framhållit vikten av att stöden tidigareläggs.
– Stödutbetalningarna har lyfts på nytt i flera repriser under hösten, men signalerna så här långt har inte varit positiva, men vi trycker på och jobbar vidare med frågan, säger hon.
Viktigt med tanke på framtida investeringar är att få upp räntestödet tillbaka från 5 procent till 10 procent.
– Det är en av de frågor som vi fört fram till mellangranskningen av CAP-planen och där det är mycket viktigt att få en ändring, säger West.
Något som också hämmar nya investeringar är EU:s avskogningsförordning som betyder i korthet att ingen skog kan avverkas för byggandet av nya produktionsanläggningar. Sjöskog tror att förordningen kommer att få vettigare tolkningar framöver.
– Mycket tyder på att vi kommer att få bukt med den förordningen på sikt.
Utskottet påminner också avtalsproducenterna inom Osuuskunta Maitosuomi att de ska rösta i fullmäktigevalet. Fullmäktige består av 48 ledamöter, varav fyra är från det tidigare Milkas område. Röstningen sker elektronisk på plattformen Valma och avslutas på söndag.