Ekonomin för jordbruks- och trädgårdsföretag som investerar försämras under investeringsskedet. Därefter förbättras ekonomin i regel på några år.
Naturresursinstitutet Lukes Ekonomidoktor-nätsida har utvidgats med Konsekvensanalys-tjänsten. Här kan man granska investeringarnas inverkan på företagens ekonomi.
Konsekvensanalys-tjänsten baserar sig på Lukes lönsamhetsbokföringsmaterial. Företagen har delats in enligt produktionsinriktning i sådana som investerat kraftigast och som kontrollgrupp används företag som inte investerat.
Dessa företagsgrupper skapades årligen från 2000-talets början. Resultatutvecklingen följdes under nio års tid, och resultaten jämfördes under periodernas sista år.
Nytta redan efter fem år
– Det överraskande var att lantbruksföretagare redan efter cirka fem år kan dra nytta av investeringen, konstaterar specialforskare Arto Latukka, som ansvarar för Ekomonidoktor-nätsidan.
Antalet jordbruks- och trädgårdsföretag har på 2000-talet sjunkit från 81.000 till 46.000 företag. Samtidigt har värdet på lantbruksföretagens produktion fördubblats och den genomsnittliga arealen har fördubblats till 50 hektar.
– Att medelstorleken på gårdarna växt beror delvis på att mindre företag lagt ner jordbruksproduktionen. De företag som fortsätter har ändå också investerat och utvidgat, eftersom värdet på Finlands jordbruksproduktion förblivit konstant. I större företag är produktionens lönsamhet bättre än i små, vilket styr mot att öka företagsstorleken, berättar Latukka i ett pressmeddelande.
Till grupperna av företag som investerat togs den fjärdedel av företagen som hade den allra största investeringsgraden, alltså investeringsutgifter i förhållande till företagets balansvärde. För växthusföretag steg investeringsgraden upp till 40-50 procent och på mjölkgårdar och djurgårdar i allmänhet till 30-35 procent.
När man granskade investeringens inverkan hade företagen två år tid att anpassa sig efter investeringen, och den ekonomiska utvecklingen jämfördes på basen av de därpå följande tre åren.
Som kontrollgrupper för de företag som investerat fungerade den fjärdedel av respektive produktionsinriktnings företag där investeringsgraden var allra lägst. På dessa gårdar var investeringsgraden några procent.
Investeringsbidragen inverkar
– Kanske på grund av de höga investeringsgraderna drog växthusföretag och mjölkgårdar störst nytta av investeringen. I de investerande växthusföretagen förbättrades företagarinkomsten redan på fem år med 40.000-50.000 euro mera än i de växthusföretag som investerat minst. På de mjölkgårdar som investerat förbättrades företagarinkomsten med 20.000 euro mera jämfört med gårdar som inte investerat, berättar Latukka.
På andra djurgårdar och på andra växtodlingsgårdar med undantag av spannmålsgårdar fick man under vissa undersökta perioder nytta av investeringen, under andra perioder hade investeringsnyttan krävt ett längre tidsspann. De varierande skördeåren under den granskade perioden kan förklara saken.
På spannmålsgårdar hann nyttorna inte uppkomma inom fem år efter investeringen.
– Med investeringarna kan man också uppnå miljönyttor, som inte syns i de ekonomiska kalkylerna, säger Latukka.
Företagarinkomsten beskriver ersättningen för den egna arbetsinsatsen och kapitalet. Lönsamhetskoefficienten beaktar även företagarens arbetsmängd, andelen eget kapital samt den möjliga ökningen av dessa i samband med att företagsstorleken växer. I växthusföretag hann resultatförbättringen realiseras också som lönsamhetsförbättringar inom fem år. Inom andra produktionsinriktningar tar detta i snitt längre än fem år.
I Ekonomidoktor-tjänsten kan man också jämföra den ekonomiska utvecklingen både för företagsgrupper som investerat med hjälp av investeringsbidrag och grupper som investerat helt med hjälp av annan finansiering. I båda grupperna har valts den fjärdedel som investerat kraftigast.
Resultaten och lönsamheten för de som investerat med hjälp av investeringsbidrag utvecklades bättre än för de som investerat utan bidrag. Investeringsbidragens andel av balansen steg till exempel på mjölkgårdar endast till cirka tio procent.
Resultaten hittas på www.luke.fi/taloustohtori. Den ekonomiska utvecklingen kan granskas utgående från företagarinkomst, omsättning, totalkapitalets avkastningsprocent eller till exempel lönsamhetskoefficienten.