Att odla på kontrakt innebär ofta att industrin som köper in produkterna i praktiken dikterar priset. Men specialodlaren Jonas Lundberg räds inte att stå i främsta ledet när den åländska chipsfabrikens kontraktsodlare förhandlar om priser och andra leveransvillkor med livsmedelsjätten Orkla.
– Helt normala prisförhandlingar där båda parterna försöker driva sina intressen så bra som möjligt, konstaterar Jonas Lundberg.
Han är ordförande i Ålands potatisodlarförening. För pris- och avtalsförhandlingarna med Orkla finns ett Odlarråd, som består av föreningens styrelse samt en representant för odlarna på fastlandet.
Alla åländska jordbrukare som har odlingskontrakt med Orkla är medlemmar i föreningen. Medlemskap är ett villkor eftersom Orkla inte förhandlar med enskilda odlare.
Det säger mycket om hur odlingen av chipspotatis på Åland har blivit mer specialiserad och professionell när föreningens 45 medlemmar nu odlar potatis på nästan lika stora arealer som över 200 odlare hade för 40 år sedan. Då var medelarealen per odlare cirka 2,6 hektar jämfört med dagens närmare 15 hektar.
Själv hade Jonas i fjol potatis på 16 hektar, men när han skriver årets kontrakt tror han att arealen blir något mindre.
– Numera odlar jag potatis bara där jag kan bevattna. Man kan få bra skördar även utan att vattna, men risken för en misslyckad skörd är för stor nu när bränslet och insatsvarorna blivit så dyra, säger han.
”Svagare” preparat kräver mera arbete
Odlarna tecknar i januari-februari odlingskontrakt med Orklas fabriksledning på Åland. Då kommer man överens om både arealer och vilka sorter som ska odlas.
Vanligtvis beställs och levereras utsädespotatisen av Orkla, men det finns också odlare som själva odlar sitt utsäde under strikt kontroll av det företag som äger den aktuella potatissorten.
Några gånger har också Jonas Lundberg odlat sitt utsäde, men exempelvis i fjol fick han allt utsäde (cirka 35-40 ton) via chipsfabriken.
Orklas rådgivare inspekterar under sommaren praktiskt taget alla odlingsskiften och gräver på åkrarna för att göra prognoser om de kommande skördarna.
Ett växande bekymmer för odlarna är enligt Lundberg att de effektivaste preparaten mot ogräs och sjukdomar antingen förbjudits eller blivit ”svagare”. Därför krävs fler bekämpningar under sommaren vilket tär på lönsamheten när det blir högre arbets- och bränslekostnader.
– För att vara på den säkra sidan behöver man bespruta mellan sex och åtta gånger, berättar han.
På sensommaren någon vecka innan upptagningen ska blasten slås så att potatisen får vila. Då blir skalet tjockare för att klara lagringen bättre.
Sista ”tonnen” blir avgörande
När odlaren tagit upp potatisen hämtas den av Orklas kontrakterade lastbilar. Transportkostnaderna dras av från odlarens pris och är detsamma över hela Åland.
För odlare på fastlandet blir transportkostnaderna till fabriken på Åland givetvis högre och drar ner lönsamheten.
Även om odlarna alltid hoppas på bättre betalt för sin potatis är kontraktsodling enligt Lundberg ett bra sätt att skapa en viss trygghet när man på förhand vet vad man får för sin skörd. Den åsikten delas av andra odlare.
– Det är mycket värt att veta priset förrän man sätter eller sår och då kan man avgöra utgående från det. Eftersom det för chipsens del handlar om matpotatis för industrin är priset inte jättehögt utan de sista ”tonnen” per hektar avgör lönsamheten, påpekar en odlare.
– Har man bra skörd och fin kvalitet är chipspotatisen nog bra business för odlare på Åland, säger Dennis Grönroos, som tidigare varit Orklas odlingschef och nu jobbar som oberoende rådgivningskonsult för odlare.
Indexskydd för kostnadschock
Jonas Lundberg avslöjar inte kontraktsodlarnas gällande prislista i euro och cent, men även med Odlarrådets pristabell som grund finns det en ganska stor osäkerhetsfaktor.
Det finns möjlighet till högre priser för bra kvalitet, men det kan också bli stora avdrag för sämre potatis.
Prover tas från varje lass som lämpas av vid fabriken. Rutten eller potatis som är dålig på annat sätt drar ner priset.
– Ibland kan det vara så att potatisen klassas som tredje klass och då lönar det sig inte att ta upp den från fältet.
Odlarrådets kontrakt har också en indexklausul som gardering ifall produktionskostnaderna skenar iväg.
– Men i fjol gick det ungefär jämnt ut när vissa kostnader steg medan bränslet och gödseln blev billigare.
Toppskördarna upp mot 50 ton
Skördarnas storlek och bra kvalitet är alltså helt avgörande för lönsamheten. Odlarnas medelskörd på Åland brukar ligga omkring 30 ton per hektar, men enligt Lundberg kan man i vissa fall få 45 ton eller till och med upp mot 50 ton per hektar på de bästa delarna av ett skifte.
Inte ens möjlighet till bevattning innebär ändå någon garanti för fina och höga skördar. Om det blir för varmt avstannar potatisens tillväxt.
– Eller så kommer det massor med regn som dränker potatisen. Det gäller alltså att också ha dräneringen i skick.
Annan prissättning för lök och äpplen
Jonas Lundberg odlar totalt 170 hektar och föder i dagsläget också upp närmare 200 tjurkalvar från Haga kungsgård, som drivs av hans kusin Kristoffer Lundberg.
Förutom spannmål och vall som blir foder odlar Jonas också lök som säljs via Ålands Trädgårdshall ÅTH.
För lökens del finns inga odlingskontrakt utan ÅTH som ägs av sina cirka 100 odlare har ett annat avräkningssystem.
Lök, frukt och grönsaker säljs till marknadsmässiga priser på den finländska marknaden och odlarna får betalt enligt försäljningspriset minus ÅTH:s kostnader.