En fjärdedel, det vill säga över tusen av Valios mjölkgårdar räknar nu ut koldioxidavtrycket av sin mjölkproduktion med hjälp av Valios klimatkalkylator. Det är betydligt fler än det mål på 500 gårdar som man satte upp för år 2021.
Franska och engelska sorter av cideräpplen fungerar inte så bra på svenska breddgrader, men nu har de korsats med härdiga svenska äpplesorter. Idag står tusen sådana äpplefröplantor i jorden, och bland dessa finns troligen ett antal framtida sorter som både växer bra i Sverige och ger äpplen med den bitterhet som behövs vid cidertillverkning. Bakom forskningen står projektet Framtidens Äpple inom SLU Grogrund.
Djurgårdarna kan ansöka om förbindelse om ersättning för djurens välbefinnande i e-tjänsten Vipu 13.1-2.2.2022. Ersättning för 2022 kan sökas av nöt-, svin-, får-, get- och fjäderfägårdar.
Förordningen som börjar gälla den 24 januari kompletterar lagen om identifiering och registrering av djur, meddelar Jord- och skogsbruksministeriet. Aktörerna på djurhållningsplatserna är även i fortsättningen skyldiga att dokumentera och bevara uppgifter.
SLC Nyland framhåller att de nya välfärdsområdena bör beakta principerna för ansvarsfull upphandling samt ställa kvalitetskrav på den måltidsservice och de livsmedel som upphandlas.
Finlands lantbruksmuseum Sarka söker objekt som samarbetspart för sommaren 2022. Sommarobjektet kan vara ett icke-professionellt museum, en samling eller motsvarande objekt.
Kunskapen om primärnäringarna minskar hos både politiker och olika sakkunniga som allt mera fjärmar sig från de riktiga gröna näringarna och faller i farstun för en ideologiskt färgad syntetgrön samhällssyn som står med båda fötterna stadigt i luften. I det scenariot är det viktigare än någonsin att böndernas representation finns på plats i Bryssel – kunniga och pålitliga, konstaterar SLC-ordföranden Mats Nylund.
Metanutsläppen är betydande från uppfödningen av köttnöt och betydligt större än från mjölkproduktion när man fördelar utsläppen per kg kött respektive per kg mjölk. Men i viss mån kan vi redan idag påverka metanbildningen i djurens våm, och kanske betydligt mera i framtiden. Däremot kan vi i mycket hög utsträckning påverka förbrukningen av koldioxid i odlingen av foderväxter för djuren och att kol binds och inlagras i växterna. Något som tyvärr inte noteras just alls i diskussionen om jordbrukets klimatpåverkan, påpekar Jan-Olof Johnsson.
De ständigt aktuella klimatförändringarna ställer nya krav på det finländska jordbruket gällande avkastning, odlingssäkerhet, skördekvalitet och miljöpåverkan. Möjligheterna att minska utsläppen från det inhemska jordbruket beskrivs som goda.
EU-noteringarna på standardiserade mejeriprodukter fortsätter att slå rekord i alla varukategorier, meddelar EU-kommissionen.
Priserna på livsmedel steg under fjolåret globalt till den högsta nivån sedan tio år. Enligt FN:s matorganisation FAO gav det internationella matprisindexet lätt efter i december, men priset på FN:s matkorg steg trots detta under året med sammanlagt 28,1 procent.
Ålands utsläpp av växthusgaser ska minska med 80 procent redan fram till 2030 och senast 2035 ska Åland vara helt klimatneutralt. Den tuffa och målsättningen har slagits fast av landskapsregeringens utvecklings- och hållbarhetsrådet. Enligt Ålands Producentförbunds ordförande Birgitta Eriksson-Paulson öppnar detta nya möjligheter för jord- och skogsbrukare.
