Tre finländska entomologer har under våren studerat åländska dyngbaggar och för insektforskarna verkar grävandet i kolallor, hästlortar och fårpärlor ha varit rena guldgruvan.

Maj och juni betyder högtryck i Gun-Viol och Sune Österbackas växthus med sommarblommor i Kortjärv, Kronoby. Peaken inträffar i början av juni och i år har åtgången varit så stor att paret stänger ner blomförsäljningen redan till midsommar. Jag brukar rekommendera våra kunder att komma i slutet av maj, för då finns det ännu kvar av alla sorter, säger Gun-Viol.

Lantbruk är basen i människans liv. Så lyder den unge franske lantbrukspraktikanten Arnaud Chahinians livsfilosofi. Han har ännu inte fyllt 30 och är full av iver över att snart starta eget jordbruk i Rhônedalen. För tillfället lär han sig yrket på gården ”Les poiries sous Geslin” i Bretagne.

Sedan 70-talet har nordisk produktion av snittblommor minskat drastiskt på grund av ökad import. Och under medeltiden var kvanneodling så vanlig att den omnämndes i norsk lagtext. Men kanske kan ett ökat intresse för nordiska kulturväxter bidra till att odling av sommaraster och kvanne ökar?

En ägoreglering är en lantmäteriförrättning som reparerar en splittrad fastighetsstruktur så att den bättre motsvarar dagens behov. Både markägarna och samhället gynnas av ägoreglering. Med ägoreglering kan man minska odlingskostnaderna och göra den finländska livsmedelsproduktionen mer lönsam.

Stöd för iståndsättning och vård av vårdbiotoper kan sökas hos NTM-centralerna. Detta s.k. Helmi-stöd enligt naturvårdslagen kan sökas året runt. Eventuella objekt eller betesmarker som kan iståndsättas på din gård kan nu granskas på den nya kartnivån ”traditionsbiotop” i Livsmedelsverkets Vipu-tjänst.

I början av maj tillträdde Tomas Lindfors tjänsten som vd för Närpes Grönsaker. Det gjorde han i exceptionellt osäkra tider där det i princip är omöjligt att förutspå framtiden. Men odlarna och andelslaget blickar trots utmaningarna framåt, säger han.

Den varma och regnfattiga försommaren har gjort att odlingarna i Åboland lider hårt av torka. Speciellt vårgrödorna är utsatta.

Inom CIT-projektet (Circular Insight & Transition) har kolinlagringen i jordbruksmark tillhörande Lykkans pilotgårdar i Pörtmossen undersökts sedan i höstas. En central slutsats är att markhälsan förbättras då kolhalten ökar.