Jordbrukets vattenskyddsfrågor engagerar sakkunniga
På tisdagen arrangerade Nylands NTM-central tillsammans med samarbetsparter en temadag med jordbrukets vattenskyddsfrågor i fokus på NTM-centralen i Helsingfors. Vattenskyddsfrågor är ett av den nuvarande regeringens spetsprojekt.
Eija Hagelberg vid Baltic Sea Action Group inleder seminariet. Hon betonar hur viktiga frågor det handlar om.
– Vattenskyddsfrågorna förenar oss alla och det ligger i vårt allas intresse att värna om våra vattendrag, säger hon.
Långtidsstudie på Gårdskulla gård
En av föredragshållarna är Helena Äijö från Täckdikningsföreningen. Äijö berättar om en långtidsstudie som man bedriver tillsammans med Forskningsföreningen för täckdikning och Sven Hallins forskningsstiftelse.
– På Gårdskulla gård i Sjundeå har vi nu i tio års tid haft kontinuerliga mätningar av vattenflöde och -kvalitet, men också andra hydrologiska mätningar som grundvatten och nederbörd, från två skiften på vardera sidan om Kyrkån i Sjundeå, säger hon.
En slags milstolpe för den här studien var när Gårdskulla gård, som odlar åkrarna i den omedelbara närheten, övergick till ekologisk odling 2011. Från konventionell och intensiv spannmålsodling övergick gården ekologisk vallodling utan gödsling och med stort inslag av betesmark för boskap.
– Visst har det varit intressant att följa med den förändringen och hur den syns i våra mätresultat, säger Äijö.
Minskat kväve- och sedimentläckage
Under de senaste tio åren har forskarna rimligtvis samlat på sig en del resultat. Helena Äijö förklarar att största delen av avrinningen och näringsbelastningen visade sig komma via täckdikena, det handlar om 80-90 procent av den sammanlagda ytvatten- och täckdikesavrinningen.
– Eftersom näringshalterna är högre i ytavrinningen än i täckdikesavrinningen lönar det sig även ur miljösynvinkel att ha en fungerande dränering och på så vis minska ytavrinningen, säger hon.
Efter ändringen i produktionsinriktningen på Gårdskulla gård minskade kväveläckaget betydligt och sedimentläckaget en aning. Det totala fosforläckaget hölls ändå konstant trots att läckaget av oorganisk fosfor (fosfat) ökade.
– Sedimentläckaget minskade tack vare det ständiga växttäcke som gårdens omfattande inslag av bete innebär, säger Äijö.
Avslutningsvis betonade Helena Äijö hur viktigt det är med långtidsstudier då det kommer till vattenflöden och näringsläckage.
– Enbart genom långtidsstudier kan vi se förändringar över årstider och längre tidsperioder. Genom längre tidsserier får ju dessutom all forskning större tillförlitlighet.
Vid jordbrukets vattenskyddsdag höll också Airi Kulmala från MTK ett anförande om LOHKO, ett projekt och en modell för att räkna ut ett skiftes näringsbelastning.