Kampen för rätt till
jakt på varg fortsätter
i riksdagen för Norrback

Under sin första riksdagsperiod har Anders Norrback arbetat hårt med vargproblematiken. Det tänker han fortsätta med de kommande fyra åren. Men många politiska utmaningar återstår innan han och andra fårproducenter kan känna sig säkrare när djuren ska ut på bete.

– Attityderna mot vargen har definitivt ändrat under min första riksdagsperiod. I dag finns en ökad förståelse för i synnerhet vår frustration på landsbygden att inte vargar som är problemindivider och rör sig i kulturbygd kan åtgärdas snabbare. Men juridiskt återstår många utmaningar innan vi är i mål, säger Anders Norrback, fårproducent i Övermark och nyligen invald för andra perioden i riksdagen för SFP.

Han står och inspekterar vargstängslen invid fårhuset. Om några veckor kommer Norrbro gård, som han driver tillsammans med hustrun Ann-Katrin, släppa ut fåren på bete igen.

– Vi har inga naturbeten utan enbart åkerbeten som är inhägnade med vargstängsel. De flesta beten är här i närheten och således har vi inte en lika komplicerad situation som fårproducenterna i Björköby som släpper ut sina får på naturbeten, vilket är en viktig tradition som upprätthåller mångfalden på viktiga vårdbiotoper, konstaterar han.

De här producenterna har under de tre senaste åren förlorat cirka 300 får som betat på holmarna i vargattacker. Norrback har drabbats en gång och det var 2016 när totalt elva av hans djur dog till följd av en vargattack.

– Det är en fasansfull händelse att vara med om och efter det byggde vi vargstängsel.

Fortsättningsvis handfallna inför vargen

Trots hårt jobb i riksdagen och jord- och skogsbruksutskottet får vargen fortsättningsvis härja relativt fritt. Norrback och alla andra fårproducenter som snart ska ha fåren på bete är i praktiken lika illa skyddade enligt lagstiftningen om en varg bestämmer sig för att gå till attack.

– Vi står fortsättningsvis handfallna om en varg river våra får. Skulle en varg skjutas i hagen är utgångspunkten att det inte är nödvärn utan tjuvjakt och polisen beslagtar vapen och licensen samt fordonet om du kört till hagen. Det är helt absurt att det ännu är på det här viset, konstaterar han.

Vad har skett under senaste riksdagsperiod gällande vargfrågan? Hösten 2020 samlade ett medborgarinitiativ för att det bland annat ska bli lättare med stamvårdande jakt på varg och skyddsjakt över 50.000 namn. I oktober 2022 röstade riksdagen ja till delar av medborgarinitiativet och i februari i år gav jord- och skogsbruksutskottet sitt betänkande gällande ändringen av den 41:a paragrafen i jaktlagen.

Där preciserades förutsättningarna för beviljande av dispens för att fånga eller döda vissa viltarter. Norrback var själv med och röstade för preciseringen.

– De starka skrivningarna visar att vi är på rätt väg och den avgående regeringen började titta på det, men det kom för sent. Det är ett fall framåt, men processen för stamvårdande jakt är fortfarande frustrerande lång på grund av att besvärsrätten fungerar som den gör, konstaterar Norrback.

Ifrågasätter besvärsrätten

Under sin tid som riksdagsledamot har Norrback ifrågasatt nuvarande utformning av besvärsrätten, som han nog anser hör till rättsstaten. Men något är fel när det finns föreningar som har som sin enda uppgift att inlämna besvär eller att en myndighet kan besvära sig mot beslut fattade av en annan myndighet.

– Alla delar inte min uppfattning här, men besvärsrätten i sin nuvarande form är något jag kommer att fortsätta arbeta med för att få förändringar.

Norrback förnekar inte att han trodde att han och andra som driver frågan skulle ha kommit längre under senaste riksdagsperiod.

– Men demokratin har sin gång och det tar tid att ändra lagstiftningen. Jag känner att jag har en förväntan på mig, men det som försvårar vargfrågan är att den är en symbolfråga och sträcker sig över partigränser samt axeln stad-landsbygd, menar han.

Han drar paralleller till frågan om äganderätten och hänvisar till att den har blivit ifrågasatt när en växande opinion förfäktar att naturen och marken är allas.

– Det är den på ett sätt, men vi som äger skogsmarken och lever av och med naturen och har den som närmiljö måste kunna idka ekonomisk verksamhet där. Ägandet är viktigt och allemansrätten ska inte nagga äganderätten i kanterna, men det är tydligt att det här ifrågasätts på ett bredare plan, främst på grund av urbana tankesätt, säger Norrback.

Arbetet fortsätter – men tar tid

Norrback fick fortsatt förtroende i riksdagsvalet av väljarna och har ett starkt mandat på den österbottniska landsbygden.

– Arbetet fortsätter och frågan om nödvärn, besvärsrätten och stamvårdande jakt och dispens för problemindivider fortsätter. Jag är hoppfull om att framsteg ska ske och det gäller egentligen oberoende av regeringsbas. Riktningen är den rätta, men det tar tid, säger han.

Tillbaka till hans egen gårds får som snart ska ut på bete. Sedan vargattacken har fåren möjlighet till åkerbete på 23 hektar med vall som förnyas var tredje till femte år.

– Eftersom gården är ekologisk har vi förlängd betesperiod och försöker få ut fåren så snabbt som möjligt beroende på tillgången på gräs och sedan har vi dem ute till 10-20 oktober.

Vargattacken som ledde till vargstängsel försämrade förutsättningarna för bete, som tidigare ingick i växtföljden.

– Före attacken använde vi hela vår areal för att flytta djuren och ha en bra växtföljd. Det kan vi inte längre nu utan förnyar betesåkrarna med vall hela tiden, vilket har lett till parasitproblem som vi inte hade förr, när vi kunde ha rotationsbete. Det är en stor nackdel, konstaterar han.