Kimitoöns kommun spänner bågen i sina satsningar på närmat. Politikerna vill att det i framtiden ska finnas närmat på skolmenyn minst en gång i veckan. Målet ingår i kommunens miljöprogram 2022-2030.
Nu har det första steget i strävandena att nå målet tagits. En lunch tillredd av lokala råvaror serverades nyligen i pop up-restaurangen ”Glada grisen”. Kommunen hade öppnat den tillfälliga restaurangen vid Silva kök i Amosparkens skola och bjöd in gäster för att uppmärksamma närmatssatsningen.
På menyn stod pulled pork som serverades med sallad, potatis och blomkål och tranbärskräm till efterrätt. Grisköttet hade tillretts av Mangalitza-grisar från Westlax Mellangård i Kimito. I styckningen och tillredningen av köttet deltog kockstuderande från yrkesinstitutet Axxell.
– Det var roligt och lärorikt att få vara med och stycka grisarna, säger kockstuderande Nosipho Bahne.
Studiekompisarna Emilia Hansén och Cassandra Ridberg instämmer.
– Det var en helt ny upplevelse att få lära sig processen och hur man tar tillvara alla delar av köttet, säger de.
Samarbete mellan Kimitoön och Axxell
Projektet är ett samarbete mellan Kimitoöns kommun och kocklinjerna vid Axxell i Pargas.
Det omfattar också ett samarbete kring praktikplatser där Axxells kockstuderande erbjuds praktikplatser i kommunen. På så vis försöker man råda bot på bristen på kockar på orten.
– Restaurangbranschen är i akut behov av personal. Genom det här samarbetet kan vi erbjuda studerandena praktikplatser som sedan kan resultera i ett jobb. Det gynnar sysselsättningen i kommunen, säger projektledare Jonas Bergström.
Han är entusiastisk över att man nu kommit i gång med projektet. Samtidigt är han medveten om utmaningarna som kommunen och producenterna står inför när det gäller närmaten.
Det handlar om kostnader, lönsamhet, resurser och logistik.
En hel del pusslande och planerande
Enbart projektet med grisslakten inför närmatslunchen där ett tiotal grisar slaktades krävde en hel del jobb.
– Det krävdes mycket planerande och pusslande med slakttider och -mängder, säger Bergström.
Följande steg i närmatssatsningen är att representanter för kommunen och företagarna på orten sätter sig ner och diskuterar hur man ska gå vidare. Tanken är att det ska ske i början av nästa år.
– Vi tänker vända på varje sten för att komma framåt. Det här är en lång process och det kommer att kräva en hel del resurser, säger Bergström, som jobbar vid kommunens utvecklingsavdelning.
Kommunens kost- och städchef Birgitta Parikka ser positivt på projektet trots att resurserna är begränsade och utmaningarna många.
– Det är ingen omöjlighet att det här ska gå att genomföra även om det tar tid. Redan nu använder vi lokalt producerade råvaror i skolmaten som gurka, tomat och äpplen, säger hon.
En utmaning inom upphandlingen är hur de lokala producenterna ska kunna uppfylla kosthållets krav. Till exempel när det gäller potatis finns det för tillfället ingen leverantör på Kimitoön som kan leverera färdigt skalad potatis till skolorna.
Parikka säger att man behöver göra avgränsningar. Det handlar också om att definiera vad som menas med närmat. Är det mat producerad på Kimitoön, i Egentliga Finland eller ska man utgå från hela landet?
Positivt att närmaten lyfts fram
SLC Åbolands verksamhetsledare Helena Fabritius tycker att det är positivt att närmaten lyfts fram. Men lönsamheten är en utmaning för producenterna likaså avstånden och logistiken.
– I kommunen finns många små kök. Det gör att det inte är så lönsamt att leverera små mängder till ett kök. Då vore det bättre om man kunde leverera större mängder till ett enda kök, säger hon.
Också Fabritius är medveten om att närmatssatsningen handlar om en lång process. Hon har i egenskap av förtroendevald i kommunen varit med och godkänt beslutet.
– Det finns inget som säger att allt ska vara klart redan om ett år. Miljöprogrammet sträcker sig fram till 2030. Kommer vi i gång före det har vi lyckats, säger hon.
Bergström har redan kavlat upp ärmarna.
– Ambitionsnivån är hög. Vi har också förhoppningar om att kunna inspirera andra kommuner med den här satsningen, säger han.